Ekonomisk kris

CC0 Public Domain

Ekonomiska kriser   

Det är svårt att predicera en ekonomisk kris, men de uppkommer ofta när det sker drastiska förändringar i de faktorer som bidrar till ekonomins helhet. Snabba och stora förändringar av priser på varor eller valutor kan leda till påfrestningar och konkurser för företag, vilket i sin tur ökar den ekonomiska instabiliteten i samhället, som kan yttra sig i en ökad arbetslöshet och ekonomisk stagnation.

Syftet med att sälja varor och tjänster är vanligen att tjäna pengar. En balans mellan att tjäna så mycket som möjligt, så kallad vinstmaximering, och samtidigt se till att det finns en god efterfrågan. När priset är mycket högre än varans faktiska värde ökar det risken att man skapar en spekulationsbubbla. Ett exempel på en spekulationsbubbla är den nuvarande bostadsmarknaden, där priserna stiger och det blir svårare och svårare för alla som inte redan har bott sig rika att kunna komma in på bostadsmarknaden. En orsak till denna bubbla är att det finns många som flyttar till Stockholm samtidigt som bostadsbyggandet går mycket långsammare. Det gör att efterfrågan är högre än utbudet, och att de som köper hus måste betala överpris. De som redan har en bostad sedan länge kan sälja dyrt och tjäna stora pengar.

Som nationalekonomerna John Hassler och Per Krusell påstår ”dagens låga räntor leder till höga priser, stora skulder och höga risker” (”Klaga inte på minusräntan, ställ om till lågräntesamhälle” DN debatt den 19 februari 2017). Då inflationen är låg eller obefintlig så kommer inte heller lånen att minska i värde över tid, något som tidigare generationers låntagare har kunnat utnyttja. Då priserna ökar mer än människornas inkomstökningar kommer har vi skapat en bostadsbubbla. Med andra ord är sannolikheten stor att vi kommer allt närmare den dag då priset på bostäder kommer att rasa, d.v.s. spekulationsbubblan spricker. Ägare som har stora lån blir de stora förlorarna; de  som måste sälja sina bostäder billigare än vad de köptes för, samtidigt kommer många  Detta är ett exempel på en ekonomisk kris. Spekulationsbubblorna kommer dock i olika former som kan påverka samhället på olika sätt och i olika svårighetsgrader.

Inflationskris är en annan form av ekonomisk kris. Ett bra exempel är mellankrigstiden i Tyskland. De hade ett stort krigsskadestånd att betala efter första världskriget, många strejker och mycket arbetslöshet stoppade upp produktionen av varor, och de varor som tillverkades såldes för skyhöga priser. För att lösa problemen valde den tyska staten att trycka ut mer pengar, vilket i sin tur ledde till att värdet på valutan sänktes till den grad där pengarna tillslut blev i princip värdelösa. Inflationen ledde till att många av Tysklands invånare blev ruinerade, även många rika blev fattiga. Banker gick i konkurs, vilket skylldes på judarna. Man skulle kunna säga att en av konsekvenserna av denna ekonomiska kris var andra världskriget.

Författare: Isabelle Axelsson, 2017

Källor:

John Hassler & Per Krusell, DN, 2017/02/19 Klaga inte på minusräntan, ställ om till lågräntesamhälle Hämtad 2017/02/19

Robert de Vries, SO-rummet, 2016/12/04 Mellankrigstiden Hämtad 2017/01/30

Håkan Lindgren, NE.se, Finanskris Hämtad 2017/01/30

Foto; Isabelle Axelsson, 2017

Samband mellan arbetslöshet och ekonomisk kris

Frågeställningar; hur påverkas arbetslöshet av ekonomisk kris, vilka jobb påverkas mest, och hur påverkas ekonomin av arbetslöshet?

I efterdyningarna av en ekonomisk kris brukar arbetslösheten stiga. Detta då arbetsgivarna har sämre finanser att betala lön till så många arbetare som innan krisen. Oftast är det arbetare inom den privata sektorn som påverkas mest, det vill säga de som arbetar inom privata företag, organisationer och industrier (SCB, Sverige i siffror). De som jobbar inom den offentliga sektorn (stat, landsting och kommuner), påverkas normalt inte lika snabbt av landets försämrade ekonomi. Under långvariga kriser är det dock vanligt att man även skär i den offentliga sektorn. Detta är dock ofta impopulärt då det drabbar välfärden, och politiker vill undvika att göra sig impopulära hos stora grupper i samhället.

Andelen arbetslösa påverkar också landets ekonomi. När arbetslösheten ökar så påfrestar det landets ekonomi. Staten måste dela ut arbetslöshetsersättning och andra bidrag till fler personer, och får samtidigt in mindre inkomster då folk betalar mindre skatt. Det här kan leda till en stagnation av landets ekonomi. En viktig aspekt är att de som drabbas av långvarig arbetslöshet förlorar arbetslivserfarenhet, kompetensutveckling och självkänsla, vilket gör det ännu svårare att få ett jobb. Många personer måste söka och ta jobb som de är egentligen är överkvalificerade för och som ger en lägre lön. En konsekvens är sämre privatekonomi, lägre skatteinkomster för staten, och svårare att få ett jobb som man är kvalificerad för. När andelen arbetslösa och personer med låglönejobb ökar, ökar även klyftorna i samhället. I samband med kriser är det ofta de som har låg utbildning som berörs mest. Utbildning är en viktig metod att få tillbaka arbetslösa i jobb. Det gör att de har bättre chanser att få ett jobb, framförallt när ekonomin tar fart igen.

Sammanfattningsvis ökar arbetslösheten vid ekonomiska kriser, det drabbar främst de som har låg utbildning och jobbar i den privata sektorn. Det finns starka samband mellan ekonomi och andelen arbetslösa, en ekonomisk kris leder ofta till en ökad arbetslöshet och en ökad arbetslöshet leder till påfrestning på ekonomin.

Författare: Isabelle Axelsson, 2017

Källor:

Statistiska centralbyrån, 2016, ARBETSLÖSHETEN TOG FART UNDER FINANSKRISEN Hämtad 2017/02/10

Källkritik

Jag har främst använt källorna www.scb.se, www.so-rummet.se och www.ne.se.

SCB, eller Statistiska centralbyrån är en statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för officiella statistiker under Finansdepartementet. Alltså de jobbar för den svenska staten, och all statistik som de för ska kunna användas inom forskning och som underlag för beslutsfattning och debatter. SCB bör anses vara en bra pålitlig källa.

SO-rummet är skapad för studenter och lärare i skolan. Det är en webbplats som skapades 2011 och en Utbildad gymnasielärare (inom religionskunskap, historia och samhällskunskap) ligger bakom den. Alla texter och pedagogiska filmer är skapade av kompetenta personer inom ämnena som berörs.

Ne.se, dvs Nationalencyklopedin, är ett uppslagsverk där all information som läggs ut granskas av experter (som till exempel forskare) inom områdena.

Inflation och deflation

Inflation och deflation – hur påverkas vi?

Om man frågar en äldre släkting om hur priserna på helt vardagliga varor var när de var unga, kommer man snabbt märka precis hur annorlunda de var, jämfört med dagens priser- oxkött, till exempel, kostade 90 öre per kilo år 1905. Att pengarna på så sätt blir mindre värda, och att priserna ökar utan att kvalitén och värdet gör det kallas inflation. Det innebär helt enkelt att den allmänna prisnivån, hur mycket valuta man generellt behöver för att betala för sina varor, stiger ihållande.

Motsatsen till inflation kallas deflation och är ett ekonomiskt fenomen som inte är särskilt gynnsamt. Då sjunker den allmänna prisnivån på grund av hög arbetslöshet, t.ex. Det innebär i sin tur att konsumenterna blir mer försiktiga med sina pengar, och då minskar både konsumtion och produktion. Det är dåligt, då det inte är hälsosamt för ekonomin att stå still.  Konsekvensen av en deflation är en minskad tillväxt, och att bruttonationalprodukten, BNP, ökar långsammare än innan.

Både inflation och deflation mäts i KPI, konsumentprisindex, alltså den genomsnittliga nivån på varupriserna.

När inflationen stiger påverkar den ekonomin i sin helhet, och alltså inte bara enstaka individer eller företag. Om t.ex. priset på Liptons te skulle höjas, skulle det bero på förbättrad produktkvalitet, produktionsprocess, ökad efterfrågan etc., men om priserna på alla råvaror i landet plötsligt steg kraftigt, skulle det vara fråga om inflation.

En skyhög inflation kallas hyperinflation och måste undvikaas, då den resulterar i att inflationen går upp med miljontals procent (!) om dagen. Då fungerar inget som det ska, och förmögenheter går till spillo. Tänk dig att fylla en skottkärra med sedlar bara för att köpa lite bröd! Det är självklart inget hållbart sätt att leva, och just därför brukar länder med hyperinflation kollapsa snabbt. Ett av de mest kända exemplen är Tyskland på 1920-talet, under mellankrigstiden. Den inflationen berodde främst på att man försökte pressa fram så mycket pengar som möjligt för att betala krigsskadestånd. Kaos intog landet, och i och med att invånarna inte längre litade på regeringen underlättades nazisternas senare maktövertagande.

Men att inflationen stiger behöver inte alltid påverka oss negativt- låg och stabil inflation på ungefär 2% fungerar, då både privatpersoner och företag kan planera budget samt investeringar utifrån det. Det är när inflationen blir ojämn och snabba förändringar sker som problem kan uppstå.

Det finns även flera orsaker till att det blir inflation, t.ex. stor efterfrågan. När människor har gott om pengar vill man unna sig fler varor och tjänster och då blir det lätt så att priserna höjs. Till andra orsaker hör snabbt stigande löner samt kostnader tillhörande importvaror, t.ex. olja.

Det är Riksbanken som har kontroll över inflationsnivån. Genom att de höjer eller sänker sin reporänta (räntan bankerna får när de ”lånar” pengar från Riksbanken) påverkar de räntan vi får när vi tar ut lån.  I stora drag går inflationen ner när den allmänna räntan höjs och upp när den sänks.

Författare: Alva Välimäki

Källkritik och –förteckning:

SO-rummet är en webbsida med pedagogiskt syfte och konfirmerat faktabaserade texter. Flera av de andra källorna är också till för att just lära ut information om ekonomi. Svenskt Näringsliv är en svensk arbetsgivarorganisation som företräder privata företag, bland annat genom att dela relevant information. Riksbanken är Sveriges Centralbank och en myndighet under riksdagen som ansvarar för penningpolitiken.

  • De Vries, Robert (2017), SO-rummet, Mellankrigstiden, 2017-02-02 (Hämtad 2017-02-20)
  • Reporäntan (2014), Deflation (Hämtad 2017-02-20)

Bostadsbubblan – Vem borde vi skylla på egentligen?

Länge har det spekulerats om de ständigt stigande bostadspriserna och vad det är som egentligen ligger bakom dem, men om det finns en sak man med säkerhet kan konstatera, så är det att Sveriges bostäder är otroligt svåra att lägga sina tassar på idag, samt att det inte alltid varit på det viset. Därför är det såklart förståeligt att Sveriges befolkning vill veta vad som egentligen försiggår- varför är det så omöjligt att skaffa lägenhet här?

I grunden är det rätt enkelt– de i princip obefintliga räntorna har fått människor att låna mer från banken, vilket för ut en större del av vår befolkning på bostadsmarknaden. Trenden har varit låg länge, på grund av flera faktorer; ökat utbud av arbetskraft, globalisering och sjunkande råvarupriser etc. Officiellt säger Riksbanken att de vill hålla inflationen låg för att hålla priserna stabila, men i ett samhälle där många har en viss finansiell stabilitet och möjlighet att utöva köpkraft, finns risken att det uppkommer bubblor i ekonomin. En varningssignal för detta är när priserna börjar bli högre än lönerna- och vips! Så är de på omänskliga höjder, som idag, med just Sveriges bostadspriser.

Vissa kan argumentera att den låga inflationen är en politisk produkt, trots att Riksbanken inte officiellt är politiskt styrd, som går ut på att öka företagens vinster. Låg inflation betyder högre arbetslöshet, och att arbetare har lägre krav på lön. Då kan arbetsgivare anställa fler människor samt upprätthålla sina inkomster.

Och ja, visst har vi bostadsbrist- 240 av Sveriges 290 kommuner rapporteras ha för få bostäder, jämfört med 126 för tre år sedan, men det är bara en del av problemet. Även om vi hade rikligt med bostäder i alla områden där folk vill bo idag, skulle det, med dagens ränta, inte vara lätt alls att få tag på en rimligt prissatt bostad där.

Ett stort problem med dessa spekulationsbubblor är att när de spricker, resulterar det i total kris med långvariga konsekvenser. När ingen längre har råd börjar färre och färre människor dyka upp på fastighetsvisningar, och säljaren av bostaden måste nöja sig med ett lägre pris än det hen förväntat sig. Då har bubblan börjat spricka. När man inte längre kan få lika mycket betalt som förr låter säljarna bli att sälja- endast de som absolut måste sälja går med på en affär som resulterar i förlust. I och med att man inte tjänar lika mycket som tidigare, och att man inte vågar spendera lika mycket, kan bubblans sprickande sätta fart på en lågkonjunktur.

Därför kan man ställa sig frågan – vad vore bättre? Att bostäder runt om i Sverige ska kosta mycket mer än någon bostadssökande individ tjänar lär inte vara en hållbar lösning, men att sitta och vänta på att någon sorts krasch ska ske kan inte hjälpa heller. Det är helt enkelt upp till oss, som gymnasieelever som troligen snart kommer vilja flytta hemifrån, att avvakta. Och att försöka hålla oss utanför bostadsmarknaden så gott det går.

Index för småhus för permanentboende, basperiod år 1990–2016. Diagram: Alva Välimäki Statistik: SCB

Författare: Alva Välimäki

Källkritik och –förteckning:

Alla källor har granskats och kontrollerats, även de texter som är åsiktsbaserade. SCB, Statistiska centralbyrån är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under Finansdepartementet och ansvarar för officiell statistik.

Konjunkturer

Översiktligt om konjunkturer:

Konjunkturer beskrivs som ”det rådande ekonomiska tillståndet inom samhällsekonomin”, och kommer från det italienskan ’congiuntura’ – tillfälle.

Konjunkturer beskriver i vilken fas samhällsekonomin befinner sig i. En brukar säga att man tar temperaturen på ekonomin. Konjunkturcykeln är det begrepp som beskriver kretsloppet och cirkulering av låg- och hög konjunktur. De byter av varandra, det pendlar mellan låg- och högkonjunktur. Där lågkonjunktur symboliserar ”sämre tider”. Utveckling som sker långsiktigt kallas trenden och kan vara uppåtgående respektive nedåtgående. Det motsvarar den långvariga förändringen.


Foto; Marte Nilsen, 2017, Information; Kursnavet

Kort om konjunkturcykler; om landet exempelvis är i en lågkonjunktur är penningvärdet lägre vilket attraherar internationella och utländska investerare, aktörer, just eftersom valutan är svag, billig att köpa jämfört med andra valutor. Försäljning utrikes ökar således, så kallat export, eftersom efterfrågan är hög. Den ökade vinsten ger utrymme till att investera i fler produktionsmedel; arbetskraft, maskiner och allt annat man använder i själva framställandet av varor, och kan då öka produktionen då kapital är en förutsättning för expansion. Vilket innebär att mer arbetskraft behövs, arbetslösheten sjunker i takt med att företagen anställer. Vinstmaximering.

Befolkningen får det långsamt bättre ställt, nya inkomsttagare innebär ökade skatteintäkter och fler konsumenter. Konsumering ökar tack vare ökad köpkraft.

De skuldsätter sig själva med de stigande priserna (orsakat av exempelvis inflation, prissättande eller marknadsekonomier). Arbetstagare begär löneförhöjningar för att deras inkomster inte räcker till lika mycket. Produktionskostnaderna ökar då arbetskraften och andra produktionsmedel så som råvaror blir dyrare – arbetsgivaren får högre utgifter och måste höja produktpriserna ytterligare för att täcka produktionskostnaderna. Detta genererar lägre vinster för företag och näringsliv. Löneökningarna ”äts” samtidigt upp tack vare stigande börser. Svenska produkter och varor blir dyrare för omvärlden, samtidigt som utländska är billigare; import mer attraktivt än export.

Den sjunkande arbetslösheten innebär att konkurrenskraften stärks för välutbildade, men generellt sänkt kompetens på arbetsplatsen eftersom urvalet av arbetstagare minskar. Försämrad produktionsproduktivitet.

Påföljden blir inflation.

Högkonjunkturen överhettas. Överhettning innebär att efterfrågan blir större än utbudet och den möjliga produktionen, produktivitetskapaciteten. Som följd vänder ekonomin, tillväxten haltar. Mindre konsumtion då KPI, konsumentprisindex, måttet på prisutveckling och inflationen stigit för kraftigt, orsakade av överhettningen. Inflationsoro gör att riksbanken höjer sin styrränta; Repo-räntan, vilket innebär att centralbanken, i detta fall riksdagen, kortsiktigt lånar ut pengar till bankerna. En höjd styrränta strama åt, ”kyler av” ekonomin och motverkar för hög inflation. Den höga styrräntan leder till högre räntor och gör att folk konsumerar mindre. Varsel, varning om uppsägning, på arbetsplatserna och åtstramningar görs, man effektiviserar. . Varsel; de mindre utbildade eller mindre skickliga arbetstagarna får sparken, de effektivaste arbetarna får behålla sina jobb samt att man endast behåller de mest nödvändiga maskinerna – således ökar produktiviteten samtidigt som produktionskostnaderna sänks betydligt. Produktionen blir mer effektiv i relation till produktionsmedel. Detta förebygger att företag och organisationer inte går i konkurs.

Investeringar uteblir, ingen vill ju satsa pengar på sjunkande skepp. Kronan försvagas på grund av låga aktier och uteblivna investeringar vilket stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden – internationellt intresse ökar; cirkeln möts.


Foto; Marte Nilsen, 2017

Författare: Marte Nilsen, 2017

Källor;
Carlgren, Fredrik, ”Produktivitet i näringslivet”, Publicerad 2016 9/10, Hämtad januari 2017
Kursnavet, ”Ekonomisk Politik”, Publicerad 2001, Hämtad februari 2017 Carlgren, Fredrik ”Valuta dopingens baksida” Publicerad 2016 17/11, Hämtad januari 2017
”Mer om fundamental analys”, swedbank, hämtad februari
Statistiska Central byrån; ”Svensk ekonomi är beroende av export”, ”Arbetslösheten tog fart under finanskrisen” Hämtad februari 2017

Konjunkturinstitutet; Maria Billstam, ”Fortsatt ljust stämningsläge”, Publicerad 2017 27/01
Ahlberg, Jonas, ”Samhällsekonomin”, publicerad 2015 8/9, Hämtad februari 2017

Källkritik;
Ekonomifakta, Frerik Carlgren är expert inom området, förtrodd av Svenskt Näringsliv samt att han jobbat vid Lunds Universitet. Kursnavet stödjs av en rad källor men saknar ansvarig utgivare, publicerings år eller liknande. Stöttades av Eu, Hörnäsands kommun samt riksorganisationen för distansutbildning; enligt sidan.

 

 

 

EMU inträde – utväger nackdelarna fördelarna?

Svenska kronan är en osäker valuta i den mening att den är så pass liten och bräcklig. Större ekonomier skulle kunna knäcka Svenska Kronan. Euron är en försäkring emot detta och är skyddad av dess storleken; omfång och omsättning. Så varför har vi inte redan övergått till Euron? Är det så stabilt som det ibland kan låta?

EMU:s syfte är att bidra till ekonomisk tillväxt, stimulera ekonomin och ge ökad sysselsättning och bildades 1999 men även främja goda stads finanser – den ska stämma överens med den politik och de lagar som eu har. Medlemsländernas politik kräver att politiken ”ska föras enligt principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens” enligt EU-upplysningen. Detta skulle medföra stora sociala skillnader då Sverige är en socialdemokratisk blandekonomi.

De länder som fullt samarbete har gemensam penning- och valutapolitik, deras valuta styrs alltså som en enhet ifrån Europeiska Centralbanken, ECB, i Frankfurt. Den är alltså samordnad ekonomisk politik.


Foto; Marte Nilsen, 2017

Att ingå EMU-samarbete skulle utöver det innebära att vi förlorar kontrollen över inflationsnivåerna, riksbanken som kan reglera, justera och devalvera valutan överlämnar ansvaret till den europeiska centralbanken. Devalvera betyder att ”sänka ned” valutan – det vill säga, försvaga den jämfört med andra valutor och medvetet se till att valutakurserna sjunker. Detta skulle uppnå en ökad konkurrenskraft internationellt. Motsatsen är revalvering vilket åstadkommer en högre valuta.

Räntevapnet av en självständig valuta försvinner, men även möjligheten att anpassa valutan efter samhället och den rådande situationen. Om Sverige skulle drabbas av en ekonomisk kris skulle centralbanken inte anpassa räntan efter Sveriges behov utan de tar hänsyn till hela Euro-zonen och agera därefter. Eller tvärtom, håller tillbaka Sveriges ekonomi och

näringsliv. Argumentet för att finanspolitik skulle vara en likvärdig ersättning kvarstår och menar på att Regeringens ekonomiska politik, finans- och valutapolitik räcker till att upprätthålla så ideala och gynnsamma förhållanden som möjligt.

Medborgares inflytande försämras eftersom möjligheten att demokratiskt ändra penningpolitiken, penningpolitiken som kan ändras av riksdagsbeslut.

Det är dessutom kostsamt att byta, sedlar och mynt måste ersättas; ett problem som är betydligt mindre idag än det var för ett decennium sedan eftersom handel digitaliserats. Och så tätt inpå det pågående sedelbytet. Dock är en självständig valuta ett hinder för handel, de handelsavtal som EU innebär utnyttjas till fullo genom att ingå EMU-avtal. Detta skulle erodera valutariskerna; att köpa instabila valutor som när som helts kan krascha.

Endast två av EU länderna har fått tillåtelse att välja själva om de vill ingå EMU – en av vilka just nu träder ur den Europeiska Unionen, övriga EU-länder förväntas konvertera så småningom, inkluderat Sverige.

Författare: Marte Nilsen, 2017

Källor;
EU-upplysningen ”EU har en ekonomisk och monetär union – EMU”, Publicerad; 2016 5/3, Hämtad; februari 2017
Kerpner, Joachim ”De bästa argumenten för och emot EMU”, Aftonbladet, Publicerad; 2003 27/3, Hämtad; februari 2017
Flam, Harry och Gleisner, Ann-Sophie ”EMU”, National Encyklopedin, Saknar publikations år, Hämtad februari 2017

Källkritik;
EU-upplysningen har i uppdrag att informera om EU. Artikeln är skriven av Kerpner som har lång erfarenhet som journalist, 2003. Tidningen som den publicerats i är oberoende-/socialdemokratisk. Ne, en encyklopedi som granskas.

Grundläggande om BNP

Bruttonationalprodukt, ofta förkortat BNP, betyder summan, värdet, av alla de tjänster och varor som producerats under en tid i landet, vanligtvis under ett år. BNP är det vanligaste sättet att mäta ett lands ekonomiska tillväxt på då det kan ge en översiktlig bild över hur rikt eller fattigt ett land är. Sveriges bruttonationalprodukt var år 2011 3500 miljarder kronor varav tjänsteproduktionen stod för 70 procent av denna.

Det finns flera olika sätt att beräkna BNP på varav det vanligaste är att man uppskattar summan av inkomsterna från produktionen och därefter sammanställer detta i BNP, då det brukar vara över produktionsdelen det först finns information att läsa av. Ett annat sätt är att man genom att titta på hur befolkningen använder sig av alla de varorna som har producerats och sedan uppskattar ett värde utifrån detta. Ett tredje sätt att läsa av BNP på är genom att titta på befolkningens inkomster, men detta är ett relativt ovanligt sätt att beräkna BNP på.

Beräknar man BNP genom att titta på produktionssidan så använder man sig av något som heter förädlingsvärde. Det betyder att man subtraherar värdet av de varor och tjänster som krävts för produktionen från den totala summan. Förädlingsvärdet är till för att inte produktionens olika steg ska räknas in flera gånger och på så sätt ge ett missvisande värde.

Som ett slags mått på BNP med befolkningsmängden medräknat används BNP per capita som betyder BNP dividerat med invånarantalet i landet. Sverige har exempelvis haft en relativ låg BNP per capita sedan finanskrisen under 2008 med en snabb återhämtning under 2010 för att sedan återigen falla år 2011 och 2012.

Trots att man kan se ett relativt starkt samband mellan BNP per capita och levnadsstandard har denna metod för att mäta ett lands välstånd kritiserats flitigt. Enligt Kirk Hamilton Hamilton på Världsbanken, Thomas Sterner vid Göteborgs universitet och Johan Schaar vid Styrelsen för internationell utvecklingssamarbete (Sida) så är en av BNPs stora svagheter att den inte räknar med människors välbefinnande och trivsel samt att det inte finns möjligheter att se om produktionen har möjlighet att fortskrida.

Tidigare har medlemsländer i EU valt själva ifall pengar från olagliga affärer skall räknas med eller inte men sedan 2014 har alla EU-länder en skyldighet att räkna med dessa i sina nationalekonomiska uträkningar. Dessa har dock generellt sett en väldigt liten inverkan på ett lands totala BNP.

 

© Chayanin Wongpracha

 

Källkritik

Globalis.se ”BNP per invånare”

Hämtad 2017-02-07

Sköts av Svenska FN-förbundet. Siffror används av FN och världsbanken.

Ekonomifakta.se ”Tjänstebranscher bidrar mest till Sveriges BNP” 2017-02-28

Hämtad 2017-03-02

Skribent Fredrik Carlgren, chef för Ekonomifakta och arbetar med ekonomi, skatter och offentlig ekonomi.

Statiska centralbyrån ”Tjänstebranscherna bidrar mest till Sveriges BNP”

Hämtad 2017-03-07

Statiska centralbyrån är en statlig förvaltningsmyndighet. Skribent är Johannes Holmberg.

SvD Debatt ”Hållbar välfärd kan inte mätas med BNP” 2011-04-16

Hämtad 2017-03-07

Debattörer är Kirk Hamilton från världsbanken, Thomas Sterner från Göteborgs universitet och Johan Schaar, sida.

 

LAS och arbetslöshet

Vad är LAS? 

I Sverige finns det många lagar och avtal på hur arbetsmarknaden ska gå till väga. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt. Men vad finns det för regler?

Las står för lagen om anställningsskydd. Sen 1974  har lagen gällt och innehåller en hel del principer och rättigheter. Det är en mycket viktigt lag i arbetsmarknaden som kan vara avgörande för framtida arbeten samt vara anledningen till att man inte får ett jobb alls.

Många olika saker regleras i Lagen om Anställningsskydd. En av dom är att en arbetstagare inte får sägas upp utan saklig grund. Saklig grund kan utövas i två huvud lägen, arbetsbrist och personliga skäl. Personliga skäl kan vara när en anställd missköter sig av olika slag. Det kan också innebära om den anställde har en sjukdom som hindrar denne med sina arbetsuppgifter den är anställd till att genomföra.

Enligt las kan då den anställde bli avskedad. Arbetsbrist kan innebära när det finns för lite arbetsuppgifter eller uppdrag, att ens företag får ekonomiska kritiska situationer eller att verksamheten på annat sätt skall omorganiseras. Men om ett företag säger upp anställda p.g.a arbetsbrist ska detta ske i ett visst system. En turordningsregel, grundsyftet med systemet är “sist in, först ut”.  Anställda som har arbetat på ett företag under längre tid har alltså sin plats säkrad medan anställda med kortare anställningstid får sparken. Skulle det vara så att dom anställda har lika mycket anställningstid avgörs avskedet via ålder, högre ålder ger företräde.

Dock finns det ett undantag med turordningssystemet. En ny förändring inom las som kom 2001. Och det är att ett företag med högst 10 personer anställda har rätt till att undanta 2 arbetare från turordningsreglerna. Men detta inträffar bara när arbetstagaren har en särskild betydelse för företaget enligt arbetsgivaren. Undantaget får alltså inte ske slumpmässigt.

En till viktig punkt i las är vad den uppsagda har för rättigheter. Den uppsagda har nämligen företräde till återanställning på samma företag, vilket innebär att den har rätt till arbete om arbete blir ledigt. Dock rör detta sig bara om den anställde har arbetat i sammanlagt minst ett år de senaste tre åren på samma företag. Förturen gäller  också endast under tiden den anställde får sitt besked om uppsägning och nio månader framåt.

Finns det något undantag med Las?

Las är en tvingande lag. Men i vissa fall händer det att arbetstagarorganisationer med hjälp av kollektivavtal kommer överens med arbetsgivareorganisationer att ta ett steg från turordningsreglerna och principen om företrädesrätt till återanställning. Det går dock inte att hur som helst bestämma vad som ska frångås och inte. I las finns det detaljerat om vilka reglar som kan regleras och på vilken nivå  kollektivavtal måste vara slutet på.

 

Källhänvisning:

RegeringenLag om anställningsskydd, 1982-02-24.

Eftersom det är regeringen som ligger bakom denna information blir den väldigt pålitlig. Regeringen är vårt styre och använder oftast sina egna källor.

LänsstyrelsenArbetsmarknaden, 2016

Min andra källa är från en hemsida som är till för att lättare komma in i samhället.  Trovärdigheten ligger i källans skrivare, vilket är länsstyrelsen. Texterna är sakligt skrivna utan undertoner.

Vision, Lagen om anställningsskydd – LAS

Text av Tilde Appelgren. 21 februari 2017

LAS, ett hinder på arbetsmarknaden eller en säkerhet för arbetarna?    

Det finns många åsikter gällande Las. Står las för anledningen till arbetslösheten?  Är arbetsmarknaden stel p.g.a. las? Kan las vara en diskriminering? m.m.… Eftersom las har en såpass stor roll mellan arbetstagare och arbetsgivare är det inte så konstigt att det lagen ofta hamnar i stora konflikter. Vilka följder får arbetsmarknaden med las i spelet?

I artikeln ”Gör om reglerna för anställning från grunden” (01-02-2015, Dagens Nyheter) berättar cheferna på Teknikföretagen Åke Svensson och Anders Weihe att las inte är en fungerande lag för samhället idag. Artikeln tar upp konsekvenserna med las och att den måste reformeras till en modern lagstiftning. Ett av problemen som framtas är att las hindrar arbetsgivare att ge arbetstagare en rimlig anställningstrygghet. Artikeln nämner Nils-Åke Hallström och han har råkat ut för just detta problem. Nils-Åke Hallström arbetar som entreprenör och med de 3 företag han driver i Hallströmsgruppen försörjs nära två hundra familjer. Och med företag ute på marknaden kan det krävas ny kompetens. Därför investerar företagen årligen tiotals miljoner för ny teknik. Detta bland annat genom att anställa ny personal. Men när företagen går neråt och blir tvungna att säga upp anställda blir det dom nya välutbildade som får lämna. Turordnings systemets “sist in, först ut” princip kommer i spel. Det blir alltså ingen riktig trygghet för ny anställda. En annan följd av konsekvenser som uppkommer av detta är att det också stänger unga människor ute.  Det blir krångligt för dom att komma in på arbetsmarknaden.

Som Åke Svensson och Anders Weihe sen fortsätter med att förklara påverkar las även ny anlända. Enligt SCB har hälften av alla flyktingar fått arbete efter 8 år.  Både skribenterna ser alltså detta som ett stort hinder för flyktingar att komma in i samhället och mista chansen att få enklare tillgång till språket. En allt tydligare linje bildas i samhället. “För oss är det tydligt att utformningen av arbetsrätten i dag är en av de största stenarna i den mur som hindrar många människor från att få jobb.”- Åke Svensson och Anders Weihe till Dagens Nyheter.

Men i artikeln “Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd” (02-02-2017, Nacka Värmdö Posten) blir synen på las lite annorlunda jämfört med texten artikeln ovan. NVP berättar att en man ville söka pappaledighet men fick istället hån från chefen och ett par dagar senare fick han höra att han blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Mannen anmälde detta till DO, Diskrimineringsombudsmannen och företaget han arbetade på fick verkligen betala. 40 000 kr i skadestånd, plus 15 000 kr för ekonomisk skadestånd och mannen fick sitt jobb tillbaka. Eftersom mannen blev avskedad utan saklig grund som är en lag inom las kunde han alltså anmäla detta.

Det finns många positiva lagar och effekter med las men det finns många hål i den också. När ett företag säger upp personal är ett exempel. Det är opassande att avskeda personal med minst anställningstid eftersom det kan vara dom som hjälper företaget att växa. Jag kan förstå att det måste finnas ramar om hur och vem som ska avskedas men via anställningstiden förstår jag inte. Skulle den lagen ändras till t.ex. vem som ger mest till företagen skulle kanske problemen med separationen mellan ungdomar och arbete försvinna.  Det kan också vara så att det kan finns otroligt olämpliga anställda på ett företag som arbetsgivaren hellre vill avskeda men inte kan, för dom har vart med längre. Det leder till större klyfta i arbetsmarknaden och det blir en konstig oklar otrygg cirkel med turordnings systemet. Men sen är det jätte bra att arbetstagare har rättigheter som gör att dom inte kan bli sparkade hur som helst. Som den senare artikeln tar upp är det ett jätte bra exempel på att las fungerar och att rättvisa ställs till rätta.

Men som ungdom som inte ska söka fast jobb förrän om många år kan en ändå blir lite varsam och osäker på hur det kommer gå till i framtiden. Som den första artikeln tog upp blir jag rädd p.g.a. turordnings systemet och att det inte ger mig trygghet. Vem vill söka fast jobb när en vet att en hamnar längst ner på listan? Det kanske det inte är turordnings systemet i sig som är helt fel, det kanske mest handlar om säkerheten i ett företags ekonomi. Det kanske handlar om okunskapen som blir en osäkerhet och osäkerheten som blir ett hinder för att ta ett steg in i arbetsmarknaden.

Illustration: Tilde Appelgren

Källhänvisning:

Anders Weihe och Åke Svensson“Gör om reglerna för anställning från grunden”, DN Debatt. 2015-01-02

DN är Sveriges största morgontidning som också säger sig själva vara en icke vinklad fristående tidning. Tidningen är fortfarande aktiv och specialiserar sig i nyheter.

Hanna Reinholdsson“Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd”, Nacka Värmdö Posten. 2017-02-02

Nacka Värmdö Posten är en tidning som delas ut i Nacka och Värmdö. Artikeln “Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd” är väldigt relevant och ny, tidningen är fortfarande pågående.

Text av Tilde Appelgren. 21 februari 2017

Arbetslöshet

Sverige är ett av de länderna med lägst arbetslöshet i hela världen. Men arbetslösheten ett kontinuerligt problem, alla länder har problem med förlorad potential som inte nyttjas till sin fullo. Cirka 13% av alla ungdomsarbetslösa idag har varit arbetslösa i ett halvår eller mer. Den rådande regeringen skrev en proposition i sin budget om att Sverige till år 2020 skulle öka antalet arbetande och jobbtimmar så mycket att Sverige skulle nå lägst arbetslöshet i hela EU. Men då måste det skapas fler jobbtillfällen. 51 900 mindre personer är arbetslösa i januari i år jämfört med januari 2014 med den då sittande regeringen. Idag har arbetslösheten minskat i alla grupper i det svenska samhället, till och med bland de som varit arbetslösa under längre tider. Nu ligger arbetslösheten på 7,3%. Tyvärr har dock ungdomsarbetslösheten i Sverige ökat, samtidigt som långtidsarbetslösheten sjunkit. Det är på grund av LAS4, då den lagen driver arbetsgivare att tillämpa sist in-först-ut-tänket. Det betyder att löntagaren med minst anställningstid är den som måste sägas upp när företag tvingas skära ner. Detta leder till att unga vuxna som är nya på arbetsmarknaden får det svårt att komma i arbete. Efter grundskolan förlorar många lusten och känner sig för omotiverade för att fortsätta utbilda sig själva vidare.

Cirka 12 000 underåriga går ut nian utan att vidare följa sin utbildning. Var fjärde ungdom mellan 15 och 24 år studerar eller arbetar ej, detta påvisar en rapport av Svenskt Näringsliv, men vad har de för sig? De brister sedan i utbildning och saknar erfarenheten för att få jobb. Detta är gruppen som borde känna sig bekymrade för långtidsarbetslösheten. Fortgår detta så drabbas det svenska näringslivet av ett stort generationsglapp utan arbetare.

    

Bild: Julia Vikman Statistik: SCB

©Jessica Ritzén, Skribent på DN

Arbetslöshet och marknaden

Hur blir marknaden påverkad av arbetslösheten? När en stor del av befolkningen saknar betalt arbete sker ett flertal stjälpande konsekvenser för samhället, utan arbetskraft kan företag inte producera och som arbetslös kan man heller inte konsumera. Ekonomin blir låst. Människor utan en fast inkomst eller en inkomst lägre än 18 000kr per månad behöver inte betala inkomstskatt. De besitter oftast heller inte nog med pengar för att kunna konsumera. När efterfrågan minskar, vill företagen lyckas sälja alla varor de redan producerat för mycket av, då sänks priserna och människor vågar konsumera. Samtidigt betalar Sveriges välfärdssystem ut stora summor i bidrag för att göra arbetslösas liv halvt drägliga. Människor som faktiskt har kompetens får inte komma i arbete och lever på bidrag liknande existensminimum. Varken samhället eller individen tjänar på arbetslöshet. Notera också att individen utan arbete förlorar sin tjänstepension då jobbtagaren inte har en arbetsgivare som förser en med pengarna. Arbetaren förlorar också pengar från den allmänna pensionen när hen inte arbetar. Arbetslöshet leder också till emigration ut från olika områden i Sverige. Vissa samhällen lämnas kala och därmed förlorar många småstäder och sina verksamheter eftersom ingen har råd att konsumera, därmed ökar utflyttningen ur småsamhällen samtidigt som urbaniseringen ökar. Däremot följer arbetslösheten konjunkturcykeln och inte det motsatta, det farligaste för Sveriges ekonomi är när människors rädsla för att bli arbetslösa blir stor. Då sparar befolkningen för framtiden och vågar inte konsumera, vilket leder till att företagen inte får sålt. Då får företagen, som nämnt ovan, skära ner och avskeda på riktigt. Det blir en ond cykel.

Hur minskar man arbetslösheten?

* Reformera LAS för ungdomarnas skull.

* Ökade jobbskatteavdrag.

* Skapa mer nystartsjobb.

* Minska antalet jobbtimmar och anställ istället mer personal.

* Gör det mer attraktivt för unga att fortsätta studera.

* Förenkla bildandet av företag.

Lösningar: Olika partier har olika åsikter, men ett gemensamt drag inom vänsterpolitiken är att man ska minska antalet jobbtimmar och anställa fler arbetare i den offentliga sektorn, samt att höja ersättningen från a-kassan. Tanken är att om befolkningen har råd att konsumera kan företagen blomstra och fortsätta växa, då behöver de anställa mer arbetare och därmed sjunker arbetslösheten.

Inom vänsterpolitiken anser många politiker att det finns ett flertal olika sätt att lösa den rådande arbetslösheten under lågkonjunktur. Men man ska inte sänka lönerna så att företagen ska kunna anställa fler arbetstagare, för då kan lönerna sänkas generellt. Socialdemokraterna fokuserar t.ex. på att fler arbetare ska få fasta anställningar istället för vikariat eller provanställningar. Det existerar redan för många provanställningar, det är ett sätt för arbetsgivare att kontrollera sin arbetskraft på. Om man känner sig osäker på sitt jobb så är det heller inte lika säkert att man organiserar sig fackligt eller vågar bråka om sin lön.

Andra gemensamma drag inom vänsterpolitiken är att man inte ska sänka skatter vilket skiljer sig från högerpolitiken.

Högerpolitiker vill istället att det ska vara billigt att rekrytera alla som är 26 år och under, för att det leder till att fler jobb alstras. De bedömer att man ska stryka arbetsgivaravgiften helt och hållet för samtliga under 26 år. Anledningen är att det ska förenkla jobbet för ungdomar att kunna stå på egna ben. Detta leder till att många kan starta sina vuxna liv med en säker grund.

Enligt högerpolitiken ska pengarna man tjänar vara skattebefriade. Det är också viktigt för arbetslösa att skaffa personliga kontakter eftersom arbetsförmedlingen inte förmedlar nog med jobb, genom provanställningar får unga arbetande olika arbetsgivare, och pröva på vilka jobb som passar dem, därmed får de också kontakter med sig för framtiden.

Däremot ska det inte bli väsentlig för unga att ha kontakter. De löser denna fråga genom att konkurrens sätta arbetsförmedlingen.

Andra lösningar Alliansen presenterat under sina år är t.ex. jobbskapande reformer samt att värna om jobbskatteavdraget. Det kommer göra att fler jobb kommer till samt att man kan leva på sin egna lön.

Illustration av Tilde Appelgren

Källor:

Ekonomifakta, Arbetslöshet per månad, 15–74 år. (hämtad 2017-02-20) Fälldin, Alexander. Sveriges Radio, Regeringens arbetslöshetsmål: så har det gått. (Publicerat 2016-10-30 08:55) (hämtad 2017-02-17) -Sveriges Radio är en statlig källa, därmed får den inte vara partisk. Informationen från Sveriges Radio är som från en andrahandskälla.

Karlsson, Patrik. Svenskt Näringsliv, Minska ungdomsarbetslösheten. (hämtad 2017-02-18) Kärrman, Jens. Dagens Nyheter, Så har åtgärderna mot arbetslösheten påverkat sysselsättningen(publicerad 2013-01-03) (hämtad 2017-02-17) Ritzén, Jessica. Dagens Nyheter. En av tio unga står utan försörjning i Stockholm. (Publicerad 2016-11-22) (Hämtad 2017-02-20)

-DN är en känd nyhetssida som många av den svenska befolkningen läser varje dag, tidningen är populär och ofta omnämnd av en anledning. De som jobbar på DN är utbildade journalister och sätter sig ordentligt in i ämnen innan de skriver om dem.

SCB, Arbetslösheten tog fart under finanskrisen. (hämtad 2017-02-18)

Sonidsson, Eva & Nilsson, Ingemar. Socialdemokraterna Västernorrland, Sveriges ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. (hämtad 2017-02-20)

-Socialdemokraterna är ett officiellt parti och sitter i regeringen just nu, jag skulle lita på informationen de har på sina sidor eftersom skribenterna är utbildade politiskt.

Ydrenäs, Rickard. Privata Affärer, Så påverkas pensionen vid arbetslöshet. (publicerad 2009-04-23) (hämtad 2017-02-17)

Wikiveristy, Utbud och efterfrågan. (Senaste ändring 2015-03-21 09:05) (hämtad 2017-02-18) Reflex 123, Gleerups Utbildning AB, Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson. (Publicerad:2012) Vänsterpartiet, Arbetslösheten (publicerad: 2017) (hämtad:2017-02-20) Moderaterna, Arbetslösheten (publicerad: 2016) (hämtad:2017-02-20) Ullenhag, Erik & Björklund, Jan, Liberalerna, Avskaffa LAS, (publicerad:2015-04-23) (hämtad: 2017-02-21)

Texter av Julia Vikman. 21 februari 2017

Ekonomiska kretsloppet

Ekonomiska kretsloppet (Företagen, hushållen, offentlig sektor och Kreditinstituten).

I vårt ekonomiska kretslopp så är det företagen som skapar produktionen. Företagen använder arbetskraft från hushållen som får inkomst genom sitt arbete. Hushållen konsumerar produkter från företagen med hjälp av sin inkomst de fått genom jobb. Hushållen spara pengar i bankerna, de måste betala skatt till den offentliga sektorn (Staten, kommunernas och landstingets verksamhet) och de (offentliga sektorn) importerar produkter från utlandet. Företagen lånar till investeringar från bankerna. Sedan säljare företagen produkter till den offentliga sektorn och sälja produkter till utlandet. Banken bidrar med lån till offentliga sektorn, offentliga sektorn sparar på Banken. Fabriker sparar på Banken, Banken ger lån till Fabrikerna.

Fabriker betalar en skatt till Offentliga sektorn, Offentliga sektorn ger olika bidrag till Fabrikerna

I det ekonomiska kretsloppet går allt runt precis som i ett vanligt kretslopp, om en faktor får problem så innebär det problem för någon annan.

Hushållen

Samhället styrs av ekonomin och hur olika aktörer förhåller sig till varandra. En av de större aktörer är ”Hushållen”. Hushållen ingår både i det lilla och stora ekonomiska kretsloppet. Ett hushåll kan vara allt från en person till en familj med 10 medlemmar. Ekonomin i hushållet kallas privat ekonomi. Vi tar dagligen beslut som påverkar vår ekonomi, Vi lånar pengar, sparar och skyddar oss mot olika händelser och olyckor genom att teckna försäkringar. För att förstå dess roll i samhället så måste man veta vilka flöden som går mellan de olika aktörerna. Dom sammanfattas i ”reala” och ”monetära” flöden. Reala flödena är de olika tjänster och varor som utbytes. Monetära flöden är hur pengar förflyttas i kretsloppet.

I Sveriges samhällsekonomiska kretslopp är de störta aktörer hushållen, kreditinstituten, företagen och den offentliga sektorn. Genom att studera vilka ”varor och tjänster” som går mellan hushållet och de andra så kan man förstå vad dess roll är i kretsloppet.

Det lilla kretsloppet:

De aktörer som ingår i det lilla kretsloppet är hushållen och företagen. De reala flödena som går från företagen till hushållen är varorna samt de arbeten som erbjuds och de reala flödena som går från hushållen är arbete. De monetära flödena som går från ”företag till Hushåll” är löner och från ”hushåll till företag” är betalning av varorna.

Det stora kretsloppet:

Det stora kretsloppet innehåller Hushållen, Den offentliga sektorn, företagen och kreditinstituten. Hushållen betalar skatt till Den offentliga sektorn samt reducerar möjligheten att ta lån och transfereringar. På Kreditinstituten så sparar hushållen samtidigt som Kreditinstituten ger räntor och lån från hushållen.

Det lilla och stora ekonomiska kretsloppet går in i varandra, dom båda har en stor betydelse för hushållen då allt är kopplat till vararna. Det är vi människor som styr och bestämmer hur vårt ekonomiska kretslopp ser ut och det är ju i hushållen människorna befinner sig .

Hushållens ränteutgifter:

Bild & diagram av Elin Sjölin

Kreditinstitut är den gemensamma benämningen på både företag som lånar ut pengar tex. Banker och kreditmarknadsföretag. Som innan nämnt så är Kreditinstituten en del av det stora ekonomiska kretsloppet. Kreditinstituten får pengar genom lån och räntor av aktörer som tex. hushållen och företagen sparar och får ränta på det från Kreditinstituten.

Kreditinstituten är viktiga som de andra i det ekonomiska kretsloppet och de påverkar och påverkas om något förändras.

Om fler är arbetslösa så kommer mindre människor ta lån från banken. Detta är på grund av att man inte får ta lån om man är arbetslös. Resultatet till detta är att banken får mindre inkomst och behöva höja sina räntor för att uppehålla sin ekonomi. Då påverkas både banken och andra aktörer som tex. Hushållen eftersom mindre kommer ta lån för det blir dyrare och banken kommer få en minskad inkomst.

Räntorna är där Kreditinstituten får sin inkomst och ger ut pengar. Man får betala ränta om man lånar pengar eller att man får ränta om man sätter in pengar på banken. Sätter man in pengar på banken får man ränta för att man i praktiken lånar ut pengar till dem. Banken lånar ut ers pengar vidare, bland annat i form av lån till andra kunder. Detta tar banken betalt för i form av ränta.

Höga räntor påverkar även företagen då nya företag inte kommer kunna starta upp. Detta är ju både bra och dåligt, mindre människor med bra idéer inte kommer kunna ha chansen att öppna upp ett företag men det underlättar för dom redan stora företagen som ej får en större konkurrens.

Vid låg ränta så påverkas många, främst dom som planerar att låna.En låg ränta är alltså bra för dem med lån men mindre bra för dem som sparar pengar på banken.

Höga räntor vanliga under högkonjunktur då ekonomins kugghjul rullar på för fullt och låga räntor uppstår ibland under lågkonjunktur för att ekonomin skall sätta fart.

Källkritik:

Artikeln ”Privatekonomi” skriven av Finansinspektionen, Konsumentenheten den 08 januari 2015 är en av de flera källor jag använt till mina texter. Där kunde jag både hitta information om privat ekonomi och vår samhällsekonomi. Skribenterna som skrivit denna text är från Finansinspektionen, Konsumentenheten vilket är en statlig myndighet som övervakar finansmarknaden. Denna källa anser jag trovärdig då dom är en myndighet och statlig.

Artikeln ”BNP – Sverige” skriven av Fredrik Carlgren den 29/11 2016 har varit en bra källa. De berättar dels om BNP och ekonomin. Artikeln är skriven på sidan ”ekonomi fakta” som är en organisation som jobbar med att granska olika områden inom ekonomin. Deras skribenter tar endast fakta från SCB, OECD och Eurostat. Alla tre källor är offentlig svenska och internationell statistik.

Källor:

Artikeln heter ”Privatekonomi” och är skriven av Finansinspektionen, Konsumentenheten den 08 januari 2015.

Länk:

http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/privatekonomi#

Artikeln ”Ekonomiska kretsloppet” skriven av specialpedagogiska skolmyndigheten.

Länk:

http://www.lartecken.se/App/Pages/TeachingAids.aspx?NID=7338

Ordet ”kreditinstitut” i NE uppslagsverk.

Länk:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreditinstitut

Artikeln heter ”BNP – Sverige” och är skriven av Fredrik Carlgren den 29/11 2016.

Länk:

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/

Artikeln ”Det lilla ekonomiska kretsloppet” skriven av Krister Brolin, Lars Nohagen och Bonnier Utbildning AB.

Länk:

http://viiverda1-4.cappelendamm.no/binfil/download.php?did=12380

Företag

Har en entreprenör lanserat en bra affärsidé kan hen bygga upp ett lönsamt företag vilket innebär att det finns tillräckligt stor efterfrågan hos kunderna för att det ska bli pengar över åt företagsägarna. Dessa pengar är vinsten. Vinst kan antingen spenderas av ägarna vilket ökar deras egen konsumtion eller investeras för att ytterligare utveckla och expandera företaget.

Oavsett vilket alternativ en väljer så har företaget bidragit till att skapa välfärd för ägarna eftersom att de får tillbaka de pengar som lagts ned på risken de tagit.

Ett företag skapar också välfärd för kunderna som får tillgång till billigare och bättre produkter, samt för de anställda på företaget som får betalt för sina tjänster i lön som de kan spendera på sina egna behov.

Lönsamma företag bidrar ytterligare till välfärd genom skattebetalning. En del av företagets vinst går till skatt, samt arbetsgivaravgift och inkomstskatt när de betalar lön till sina medarbetare.

Ett av de mest påtagliga samspelen mellan ekonomins aktörer sker mellan företagen och hushållen, detta kallas det ’lilla kretsloppet’. Man nämner ofta begreppen reala strömmar och monetära strömmar, där de reala innebär flöden av varor och tjänster medan de monetära står för flöden av pengar. Genom att båda parter är i behov av både reala och monetära strömmar bildas marknader; en varumarknad och en arbetsmarknad.

Varumarknaden bildas genom att företagen erbjuder varor och tjänster som efterfrågas av och betalas för av hushållen, alltså flödar reala strömmar från företagen medan de monetära flödar till företagen. Tvärtemot detta uppstår arbetsmarknaden då företagen är i behov av tjänster i form av arbetskraft och hushållen är i behov av pengar, i detta fall flödar reala strömmar till företagen och monetära strömmar ifrån dem.

By: Lova Mc Knight, 2017. Källa: Ekonomifakta.se & scb.se.

Offentlig Sektor

Det ’stora kretsloppet’ bildas när man involverar den offentliga sektorn, alltså det organ som har ansvar för de statligt ägda medel och ämnen som är övergripande för alla i Sverige. Dessa medel är bl.a. sjukvård, utbildning, försvar, domstol samt alla landets myndigheter och behandlas av antingen stat, landsting eller kommun. Landstinget hanterar frågor som kräver större ekonomiska tillgångar och berör större områden medan kommunen tar ansvar för samhällsservice. Utöver dessa tillgångar hanteras också en mängd olika välfärdstjänster som exempelvis lokaltrafik, pension och det allmänna försäkringssystemet. Hur aktiv den offentliga sektorn ska vara i ett lands ekonomi varierar mellan länder och styren, och är en politisk fråga som ofta debatteras. I Sverige finns en stor offentlig verksamhet tack vare ett antal reformer under 1900-talet’s gång som lett till att landet nu är en av de nationer som tar in mest skatt i proportion till sin ekonomi.

Det som utmärker den offentliga sektorn mest är att den är fullt finansierad av avgifter och skatter från befolkningen, alltså påverkas både företag och hushåll genom statens insamling av skatt samt utbetalning av ex. bidrag. Detta innebär att majoriteten av statens varor och tjänster är tillgängliga kostnadsfritt, medan en del också säljs till marknadspris.

Trots att den offentliga sektorn kan ses som en högre makt på grund av statens auktoritet i landet är den fortfarande beroende av de övriga aktörerna. Det är exempelvis nödvändigt för att det ska kunna erbjudas avgiftsfria tjänster att det finns gott om lönsamma företag. Saknas en välfungerande privat sektor går en stor del av den nödvändiga skatten som samlas in genom ex. anställdas löner förlorad. Företagen är essentiella arbetsgivare och utan välfärden som skapas av företagen för arbetare i form av lön stoppas de monetära strömmarna från hushåll till offentlig sektor. På samma sätt stoppas reala strömmar från offentlig sektor till hushåll ifall den går miste om tjänsterna folket har att erbjuda på sina statliga jobb.

Utgör offentliga företag ett hot för privata?

För att kunna reglera och hantera näringslivets, alltså de privata företagen, och den offentliga sektorns konkurrens förhåller vi oss idag till KOS; Konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. KOS-reglerna verkställdes i januari 2010 i syfte av att hejda så kallad ’osund konkurrens’ vilket uppstår när offentlig sektor tar plats på varumarknaden genom att erbjuda och sälja varor och tjänster på samma vis som ett privat företag.

Men varför är detta osunt? Är offentlig säljverksamhet negativt?

Eftersom att all statlig och kommunal verksamhet finansieras av det konstanta, stadiga flödet av skattepengar kan inget offentligt ägt företag gå i konkurs i praktiken, vilket självklart är en enorm fördel i och med att privata företag aldrig utsätts för samma risk för att stupa.

Utöver denna rent praktiska fördel av trygg inkomst anser jag också att det finns en tydlig skillnad i förutsättningar för att nå fram till konsumenter. En essentiell faktor i vad som får oss som kunder att finna tillit för ett företag eller varumärke, och bli villiga att spendera pengar på dess produkter är att vi känner att producenten är tillförlitlig och bryr sig om oss. Eftersom att den offentliga sektorns grundläggande syfte är att stödja och gynna befolkningens välmående är det naturligt att en dras till att handla från offentliga bolag, vilket resulterar i en konkurrensfördel tack vare dess auktoritet.

I samband med att de kommunala företagen ökar i både antal och omsättning ökar riskerar konkurrensen långsiktigt minska överlag. På grund av ovan nämnda faktorer riskerar offentliga aktörer att konkurrera ut existerande småföretag som verkar lokalt samt hejda uppkomsten av nya privata företag.

Om den osunda konkurrensen inte tyglas kan det teoretiskt sett resultera i ett offentligt monopol på varumarknaden genom att de statliga bolagen bidrar till ett sådant obarmhärtigt ekonomiskt klimat att privata företag inte klarar sig.

Foto: Cassadey Fedel, 2012.

De privatägda företagen bidrar stort till landets arbetsmarknad, likaså utgör den offentliga sektorn en enorm andel av Sveriges arbetsgivare. Det är dock oerhört riskabelt att ytterligare utöka denna andel då ett potentiellt utfall, ifall ett statligt monopol på varumarknaden skulle inträffa, kan bli att det offentliga även till slut får monopol på arbetsmarknaden.

Att ha en nation där hela landets befolkning arbetar statligt eller kommunalt är riskabelt eftersom att villkoren för varje arbetande människas levebröd då kan hanteras av en och samma myndighet. När en sådant stort och viktigt organ som arbetsmarknaden behandlas av en auktoritet ökar konsekvenserna i fall av ex. korruption inom auktoriteten eftersom att det skulle påverka så många människor. Likaså skulle risken för just korruption eller annat fusk inom den offentliga sektorn kunna öka på grund av den enorma makten som kommer med att ha ansvar för och kontroll över i princip hela landets fungerande.

För att avslutningsvis besvara ämnets frågeställningar, så är minskad konkurrens osund för näringslivet eftersom att det leder till mindre variation och valfrihet på både varumarknad och arbetsmarknad.

Källor

Bilaga ’Samhällsekonomi’ utgiven av Ekonomifakta för Svenskt Näringsliv, på Svenskt Näringslivs hemsida.
se, information publicerad av Sveriges Kommuner och Landsting, 08/12/15.
Statistik publicerad av Ekonomifakta och sammanställd av Statistiska centralbyrån.
Rapport ‘Osund Konkurrens’ utgiven av Företagarna på se.
Källdiskussion

Svenskt Näringsliv är en väletablerad arbetsgivarorganisation som företräder privata företag samt ägare till Ekonomifakta, och kan anses vara en tillförlitlig källa eftersom att det är ett välkänt och erkänt institut som varit aktivt under en relativt lång tid, sedan 2001, och som under denna tid vunnit tilliten av ett stort antal företagare.

Dock är organisationen som sagt konstruerad för att gynna just privatföretagare, alltså finns risken att informationen som publiceras i dess namn är vinklad eller att viss information undanhålls från allmänheten för att gynna verksamheten.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation och företräder arbetare inom alla kommuner, regioner och landsting vilket innebär att majoriteten av de anställda i landet har kollektivavtal om bl.a. lön tecknade av just SKL. Utifrån denna information kan en dra slutsatsen att den fakta som publiceras av organisationen är tillförlitlig och noggrant granskad för att hålla måttet för alla dess medlemmar.

Statistiska centralbyrån är en statistikproducent som bygger förtroende för att vara en tillförlitlig källa genom sin certifiering enligt den internationella standarden för marknads-, opinions och samhällsundersökningar. (ISO 20252:2012).

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 70.000 företagare. Utifrån detta kan en dra slutsatsen att det är en mycket pålitlig informationskälla i och med att så många människor känt sig säkra nog i dess tjänster att de blivit medlemmar. Det är dock viktigt att ha i åtanke att föreningen stiftats för att representera och värna för just privatföretagares rättigheter och välfärd vilket innebär att informationen som publiceras ofta är vinklad för att gynna företag.

Svart marknad

Svarta branscher riskerar att öka

Bild: Public domain

Svart marknad eller svart handel är begrepp som ofta har stor utbredning i media, samt bland politiker och ekonomer när de debatterar, och det ses som ett stort samhällsproblem. Men vad är egentligen svart marknad, och vilka konsekvenser det det?

Den ”svarta marknaden”, är en illegal marknad där tjänster varor och kapital, som strider mot gällande lagar, handlas. Utöver svarta marknaden finns också den så kallade ”gråa marknaden”.

Till skillnad från den ”svarta marknaden”, dit smuggling av olagliga substanser eller vapen, samt prostitution ingår, så handlar den ”gråa marknaden” om tjänster eller varor som ligger utanför den officiellt reglerade och organiserade, men som dock inte strider mot någon befintlig lagstiftning. I folkmun är begreppet dock inte vitt spridd, utan även de tjänster som egentligen tillhör den gråa marknaden kallas svarta.

Till den svarta marknaden hör flera samhällsproblem, ett av dem är det stora antalet svartarbete inom byggbranschen.

Sverige har länge haft en ovanligt slapp syn på svartarbete, exempelvis kunde en majoritet på 56% föreställa sig att anlita svart arbetskraft mellan 2002 och 2008. Den borgerliga regeringen försökte minska andelen svart arbetskraft genom rot- och rutavdrag. Detta visade sig fungera då attityderna förändras, år 2013 var det enbart 35% som kunde tänka sig anställa svart arbetskraft.

Vid förra årsskiftet infördes den rödgröna regeringens sänkning av rot- och rutavdragen. Förra årets demoskopmätning av svenskarnas inställning till svartarbete visar att svenskarna återigen blivit mer accepterande av svart arbetskraft, acceptansen låg nu på 40%. Sänkningen av avdragen beräknades, av Sveriges byggindustrier, leda till att mer än 8000 jobb inom byggbranschen försvinner.

Inom den svarta bostadsmarknaden kan flertalet problem igenkännas, flera av dessa tillhör den gråa marknaden. Köp av hyreskontrakt är en av dem, överhyror är en annan. Överhyror sker oftast i andrahand, och kan antingen rättfärdigas med en överskattning av möbleringens värde i hyresrätten, eller helt enkelt förhöjda hyror eftersom hyrestagaren ofta accepterar den höga hyran. Hyrestagaren accepterar ofta överpriset i rädsla för att inte hitta en annan bostad.

Både den svarta och den gråa marknaden har stor påverkan på ekonomin, och omsätter miljarder varje år, därför har EU sedan 2014 bestämt att samtliga medlemsländer ska ha den oskattade marknaden inräknad i BNP, i hopp om att skapa en mer korrekt bild av ett lands tillgångar.

Svarta bostadsmarknadens miljarder

Statistik från SCB.1 2 Diagrammet visar ett stort överskott av folkbokförda i Stockholm jämfört med antalet bostäder. Detta tyder antingen på en stor trångboddhet, eller stor skenfolkbokföring, där min teori är det sistnämnda.

Den svarta bostadsmarknaden omsatte 1,2 miljarder kronor år 2006, men var kommer pengarna ifrån och var tar dem vägen? Två framstående orsaker till att svarta bostadsmarknaden vuxit så stor är den enorma bostadskrisen som råder i 250 av Sveriges 290 kommuner, den andra är ofullständiga rutiner mellan myndigheter och företag inom bostadsmarknaden.

Ett tydligt exempel på det sistnämnda är exempelvis att det finns sju olika organ riktade på att erbjuda ekonomiskt stöd, organen som ansvarar för att utdela dessa är kommunernas socialtjänster*, pensionsmyndigheten**, försäkringskassan***, samt CSN****. Det sker inte heller någon rutinmässig kontroll mellan organen innan bidraget utbetalas. Bidragspengarna går direkt till andrahandsuthyrarnas vinning, genom att staten går in med bostadsstöd för att hjälpa bidragstagaren att klara förhöjda andrahandshyror.

I dagens bostadskris har en systematiserad svart marknad för försäljning av hyresrätter vuxit fram, om man har råd. Handel av svarta kontrakt är en ideell marknad för kriminella, dels då den erbjuder en chans att omvandla svarta pengar till vita, samt att risken för att bli upptäckt är minimal.

Handel av svarta kontrakt är en exkluderande marknad där människor belånar sig hundratusentals kronor för att kunna få tag i en bostad, priset för kontrakten beräknas ligga på 200 000kr per rum.

Lägenhetsbytena sker genom skenfolkbokföringar och förfalskning av en icke-existerande lägenhet. De olika parterna inom denna ”bransch” är svart mäklaren, som har den essentiella rollen, en oseriös förvaltare, en lägenhetsinnehavare, och en köpare. Vissa mäklare har också en mellanhand som skaffar kunder åt mäklaren. Pengarna från köpet av kontraktet delas upp mellan samarbetande parter.

De fastighetsägare som använder sig av den svarta bostadsmarknaden för att tjäna pengar ser oftast inte framgångsrika på pappret, flera går till och med back hos skatteverket. Men dessa fastighetsägare kör lyx-eller sportbilar. Fastigheterna äger de med handelsbolag eller som privatpersoner, där insynen är som minst.

I detta arbete har en förklaring på vart pengarna kommer ifrån och vart de går besvarats. Pengarna har olika ursprung beroende på vem köparen av hyreskontraktet är. Är det en köpare som har besparingar kommer de ofta därifrån, eller om köparen inte har besparingar men har möjlighet att låna pengarna, så är det ofta ursprunget.

Är det bidragstagare, där myndigheter inte har något val än att bistå med bidrag är det tydligt att skattemedel används för att stödja svarta marknaden.

Det finns ytterligare ett ursprung för pengarna och det är från pengatvätt och illegala verksamheter, som lockas till den svarta bostadsmarknad på grund av dess minimala risk och möjlighet att omvandla svarta pengar till vita

Vart tar pengarna vägen? När det gäller andrahandsuthyrning går oftast pengarna ner i andrahandsuthyrarens, som ofta är privatperson, ficka.

Däremot gäller det större problemet köpen av hyreskontrakt, då det visats att dessa sker systematiskt och sofistikerat. Här har vi svartmäklare och hyresvärdar som tar ut hundratusentals oskattade kronor i egen vinning.

När över en miljard kronor går oskattade lider välfärden. När staten inte får tillgång till en så pass stor inkomst, har de inget val är att också minska på utgifterna. Detta betyder att staten blir strängare exempelvis med vilka som får bidrag, samt hur mycket de får. Detta leder i sin tur att de som redan är samhällets mest utsatta får en ytterligare tuffare situation och klyftorna i samhället ökar.

Maria Sannerdal

* Utdelar försörjningsstöd som skall täcka mat kläder, fritidsaktiviteter för barn, hygienprodukter, telefon och TV-avgift

** Utdelar äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg

*** Utdelar föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag, sjukpenning m.m.

**** Utdelar studiebidrag och hemutrustningslån

Källhänvisning

Andersson, Klas. Svenska Dagbladet, Miljarder i omlopp på svart bostadsmarknad.(publicerad 2014-02-21) (hämtad 2017-01-31)

Boverket, 2012:17. Konsekvenser och orsaker till dåligt fungerande bostadsmarknader. (hämtad 2017-01-31)

Boverket, 2015:40. Boendesituationen för nyanlända.(hämtad 2017-02-19)

Bred, Mathias. Göteborgs Posten, Risk för att en svart marknad växer igen.(publicerad 2016-07-29) (hämtad 2017-01-31)

By, Ulrika. Dagens Nyheter, Svartmäklarna i Stockholm – kriminella företagare och bidragstagare.(publicerad 2015-06-25) (hämtad 2017-02-19)

Delling, Hannes & Pehrson, Josefin. Svenska Dagbladet, ”Hyrestvåan är din för 300 000”.(publicerad 2013-05-05) (hämtad 2017-02-19)

Engström, Ellinor. Dagens Industri, Efter rot- och rutkapningen vill fler anlita svart.(publicerad 2016-02-27) (hämtad 2017-01-30)

Holmberg, Helena & Halldin, Kristian. Dagens Samhälle, Ta krafttag mot svarta bostäder.(publicerad 2016-02-18) (hämtad 2017-02-18)

Nationalencyklopedin, grå marknad. (publicerad hämtad 2017-01-31)

Wendick, Christoffer. SVT Nyheter, Kommunerna: Bostadsbristen är rekordstor.(publicerad 2016-02-22) (hämtad 2017-02-18)

Källkritik

Var jag hämtat majoriteten av informationen är vid ”Konsekvenser och orsaker till dåligt fungerade bostadsmarknader”, ”Efter rot- och rutkapningen vill fler anlita svart”, ”Ta krafttag mot svarta bostäder”, samt ”Svartmäklarna i Stockholm – kriminella företagare och bidragstagare”.

”Konsekvenser och orsaker till dåligt fungerade bostadsmarknader” är en publikation av ett seminarie som hölls av Boverket, det var också Boverket som publicerade texten. Boverket är en central förvaltningsmyndighet, med uppdrag från regeringen.

”Efter rot- och rutkapningen vill fler anlita svart” är en artikel publicerad i Dagens industrier. Sidan som utförde undersökningen, demoskop, länkade själv till denna artikel för att få mer info om deras undersökning.

”Ta krafttag mot svarta bostäder” är en debattartikel skriven av Kristian Halldin, som är analytiker och Helena Holmberg som är bostadskonsult. Helena Holmberg är har en Filosofie-kandidat examen i Statsvetenskap från Göteborgs universitet. Hon är ledamot i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.

”Svartmäklarna i Stockholm – kriminella företagare och bidragstagare” är en artikel i Dagens Nyheter, som är Sveriges största morgontidning. Dagens Nyheter klassificerar sig själva som oberoende liberal, och har ett gott rykte därför är det en pålitlig källa.

Skuggan av den svenska ekonomin

Svart ekonomi definieras ofta som tjänster som utförs utan statens uppsikt eller som faller utanför statens lagar och regleringar rörande arbetsmarknaden.

Det finns två uppdelningar av svart ekonomi, dels lagliga tjänster som exempelvis byggarbete där du får pengarna i hand men också olagliga som vapenhandel på svarta marknaden. Byggarbetet är i sig lagligt men om betalningen sker ‘under bordet’ så undviks taxeringen av arbetet och definieras då som svartarbete. Svart ekonomi kan också vara definierad som olaglig och vidrör oftast den svarta marknaden där vapen, droger och alkohol säljs svart, det som definierar den illegala delen är den kriminella beblandelsen då varorna ska stå under statens kontroll.

Den mest omtalade delen av den svarta ekonomin är den svarta marknaden som oftast förknippas med kriminalitet såsom vapensmuggling och droghandel. Svarta marknader uppstår oftast i sammanhang då det finns en efterfrågan på varor som antingen är under statlig kontroll, olaglig eller så hårt taxerad att det blir billigare att smuggla in varan i landet och sälja den på den svarta marknaden. Den svarta marknaden är i sig kriminell då den går utanför statliga lagar och regleringar men går runt då det finns hög efterfrågan av illegala varor från allmänheten, exempelvis droger eller vapen. Under tider av hård ransonering, tex krigstider, så blomstrar oftast den svarta marknaden då folk försöker komma över varor bortom statens kontroll. Tillgång möter efterfrågan och större svarta marknader öppnas upp.

I Sverige finns det ingen svart marknad, vi är ett så laglydigt land och skulle aldrig sysselsätta oss med sådana hemskheter, eller? Faktum är att av Sveriges BNP utgjordes 59 miljarder € (14%) av svarta pengar enligt en undersökning av Visa Europe under 2013, dock är det svårt att rättfärdiga uttalanden inom detta område. Detta eftersom att den svarta ekonomin primärt använder sig av kontanter då betalningar med kontokort lämnar transaktionsspår efter sig. Det kan då äventyra ett avslöjande om personen är aktiv inom den svarta sektorn, det är alltså en säkerhetsåtgärd. Detta betyder dock att den svarta sektorns värde är betydligt svårare att beräkna eftersom att man inte med säkerhet kan säga exakt hur stor del av de kontanter i omlopp som går till den svarta marknaden. Därför finns olika mätningar som gett olika värden beroende på vilken metod som används för att beräkna den svarta ekonomins andel av BNP.

Diagram som visar den procentuella andelen av olika branschers inkomst som beräknas vara svart

Visa Europe menar att Sverige år 2013 kniper en andraplats inom svart ekonomi i Västeuropa tillsammans med Norge på 14%, dvs strax bakom Belgien som ligger på 16%. Dock säger den tyske ekonomiprofessorn Friedrich Schneider att den svenska andelen BNP som utgörs av svart ekonomi ligger runt 18-19% vilket starkt kritiserats av både riksbanken, skatteverket och nationalekonomen Daniel Waldenström. Waldenström skrev 2010 att den monetära metod som Schneider använt sig av bygger på att observera kontanthanteringens relativa betydelse vilket kan vara missvisande och att den egentliga siffran diskuteras hamna runt 5-6%.

Svart ekonomi är faktiskt större än vad man skulle kunna tänka sig, men det är omöjligt att få ett exakt svar då det rör sig om kriminella handlingar. Det kommer alltid finnas svart ekonomi vare sig den är minimal eller enorm och Sverige ligger på ungefär samma nivå som majoriteten av västeuropa vilket både är positivt och negativt beroende på hur man ser på det. Så oavsett om det sträcker sig från personliga tjänster till vapensmuggling så faller allting under den svarta ekonomin.

Svarta marknaden – Den ekonomiska dödsfällan

Svart ekonomi eller också kallad dold ekonomi är ekonomi som är bortom kontroll av staten och därmed inte beskattas eller kontrolleras under uppsikt av någon myndighet. Varor som cirkulerar inom den svarta ekonomin är ofta olagliga eller under sträng kontroll av staten och säljs då ‘svart’ för att den kriminella aktiviteten inte ska märkas. Svart ekonomi kan också vara i form av tjänster eller kontrakt, exempelvis den svarta bostadsmarknaden eller den svarta byggbranschen.

När man talar om den svarta marknaden eller svart ekonomi brukar utgångspunkten alltid vara att den svarta marknaden är en plats som innehåller vapen, droger, sprit och trafficking vilket i sig är sant. Dock finns det också en mindre dramatisk sektor av den svarta marknaden där aktivitet såsom svarta hyreskontrakt, byggkontrakt samt anställningar. Denna är oskyldigare än vapensmuggling men fortfarande kriminell och är mycket mer lättillgänglig än exempelvis den hårt kriminella vapenmarknaden. Denna text kommer dock inte att handla om svarta byggkontrakt där pengar går från hand till hand under bordet på en olicensierad byggfirma eller hur svarta hyreskontrakt blir vanligare i takt med att storstäder växer. Den här texten kommer handla om hur vapensmuggling, droghandel och trafficking socioekonomiskt påverkar samhället vi lever i idag.

Den svarta marknaden är svart, dvs dold, av en anledning och därför finns det begränsat med information när det kommer till den ekonomiska delen eftersom att det är omöjligt att kontroller en marknad som ingen har full uppsikt över.. Ingen vettig människa som deltar i dessa kriminella kretsar skulle gå ut offentligt eller posta Facebook-inlägg om hur mycket deras droghandel drar in. Att bryt band och gå ut gå ut med någonting sådant till media innebär en säker död.

Om vi istället fokuserar på problemet med den svarta marknaden inom dessa områden så finner vi självklarheten, illegala vapen, droger och trafficking både förstör liv och kostar pengar, men hur mycket rör det sig om? Till en början är det svårt att spåra vapen då den kapitalistiska andan lever kvar i produktionen samt distributionen, kan man tjäna pengar så producerar man så mycket som möjligt och säljer vapen till de som vill ha. Det verkar saknas ett samvete hos vapenproducenter och målet verkar alltid vara att tjäna pengar. Licenser och spårningsprogram som

Bild tagen av Olle Lekberg

både kostar pengar och tar tid skippas då ofta i förmån för att tjäna pengar vilket leder till att den illegala vapenmarknaden, framförallt i USA bara växer. Korrupta vapenförsäljare är ett stort problem då 60% av alla vapen som hittats vid brottsplatser kan spåras till 1% av alla vapen-distributörer. På en ekonomisk nivå är det då svårt att veta hur mycket svarta marknadens vapenindustri är värd men på en social nivå så kostar det det runt 11 500 liv och i dessa sammanhang är 86% av alla vapen illegala.

Någonting som givetvis faller under den svarta marknaden är droghandel då all handel är olaglig om den inte styrs av staten och faller under medicinskt bruk. De huvudsakliga drogerna är marijuana, kokain, heroin, crack och metamfetamin och den illegala drogmarknaden har globalt ett beräknat värde av 200-750 miljarder dollar vilket är otroligt relativa siffror samt beräknas kosta enbart det amerikanska samhället 181 miljarder dollar samt 200 000 liv. Att hjälpa de i nöd för detta beräknas kosta 250 miljarder dollar.

Hur är det då i Sverige? Till att börja med så är vår svarta vapenmarknad minimal i jämförelse med den i USA och huvudsakliga cirkulationen är mindre skjutvapen och efterfrågan är inte alls lika hög. Droghandel däremot är betydligt större då olagliga alkoholinköp enkelt kan arrangeras via sociala medier såsom Instagram. Ett uppskattat värde går dock inte att beräkna och inte heller storleken på marknaden.

Den svarta marknaden är alltså bestående och kostar hundratals miljarder dollar i samhället samt hundratusentals liv, det är som sagt svårt att få en uppfattning av marknaden då handeln lurar i skuggorna och priserna inte övervakas av ett statligt överhuvud såsom Systembolaget. Jakten på pengar kommer alltid driva den svarta marknadens framfart och detta i takt med normaliseringen av droger och våld.

Källförteckning

Waldenström Daniel. Hur stor är egentligen den svarta sektorn? 22-04-2010, hämtad 02-12-2017.

European governments to tackle shadow economy for economic recovery. Visa Europe, 07-05-2013, hämtad 12-02-2017.

Gun Trafficking & Straw Purchases. Smartgunlaws, 2013, hämtad 02-15-2017.

Gun Violence by the Numbers. Everytown gun safety, 2015, hämtad 02-15-2017.

Drug Abuse Kills 200,000 People Each Year: UN Report. Drug Free, 2012, hämtad 02-15-2017

Ingraham Christopher. There are now more guns than people in the United States. Washington post, 2015-10-05, hämtad 2017-02-12

Drug trafficking by the numbers. The Recovery Village, 2015, hämtad 15-02-2017.

Källkritik

Hur stor är egentligen den svarta sektorn? 2010-04-22 av Daniel Waldenström. Denna källa är relevant och trovärdig då hemsidan styrs av några av Sveriges främsta nationalekonomer som är väl inlästa på ämnet. Trots dateringen så finner jag fortfarande källan relevant då konceptet inte är relevant i relation till åldern.

European governments to tackle shadow economy for economic recovery. 2013-05-07. Andra källan är relevant samt trovärdig då den kommer från ett företag som arbetar inom ämnet, har refererats till i diverse artiklar från exempelvis SVD och Aftonbladet, och är en internationell undersökning.

Ingraham Christopher. There are now more guns than people in the United States. Washington post, 2015-10-05, hämtad 2017-02-12. Den primära källan jag använt är relevant samt trovärdig då den kommer från en grundad samt väletablerad tidning som har ett gott rykte. Informationen är relevant då artikeln bidrar till forskningen av illegala vapen inom förenta staterna.
Drug trafficking by the numbers. The Recovery Village, 2015. Andra källan jag använt mig av är en hemsida som specialiserar sig på droganvändning samt återhämtning från drogmissbruk, kostnader och skador inom ämnet droger och håller en välgrundad faktabas som bedöms som sanningsenlig.

Privatekonomi

Privatekonomins olika grenar:

Privatekonomi är ett stort och ganska generellt övergripande begrepp för vad man kallar alla kategorier av ekonomin som behandlar privatpersoners inkomster, utgifter, tillgångar, skulder med mer.

Inkomster

Ens inkomst kan vara den lön, summa pengar en person tjänat genom arbete, inkomst av tjänst. Om du har eget företag så får du inkomst av näringsverksamhet, de pengar du tjänar på ditt företag.

Utöver detta kan en inkomst bestå utav de pengar du får ut av

a-kassa, föräldrapenning, sjukpenning och/eller den skattepliktiga delen av vårdbidraget. In i detta räknas också de pengar du tjänar på försäljning av hus, aktier med mer samt ränta och aktieutdelning som en inkomst,  detta kallas inkomst av kapital.

Utgifter 

En utgift är en produkt eller tjänst som kostar pengar.

Utgifterna kan delas in i olika kategorier, dels de utgifter som består av olika slags skatter, och dels de utgifter som består av din konsumtion.

Utgifter i form av skatt

Skatt är en återkommande utgift, det är något som är beständigt, alltså en utgift en aldrig kommer undan. Skatterna finansierar den statliga sektorn och på grund utav att en betalar skatt hjälper en till att finansiera välfärdssamhället bland annat. Däremot kan andelen skatt en betalar skifta, ju större inkomst en har – desto högre skatt får en betala. Detta kallas direkta skatter.

Ett annat exempel på skatt för privatpersonen är indirekta skatter vilket läggs på det en konsumerar, exempelvis moms som nästan finns på de flesta varor, produkter eller tjänster en konsumerar.

Utgifter i form av konsumtion

Utgifter i form av konsumtion kan vara det en väljer att exempelvis lägga en andel av ens inkomst eller tillgångar på, varor eller tjänster.

Oftast är dessa typer av utgifter mat, kläder, fritidsaktiviteter och intressen.

Konsumtion är även den en relativt beständig utgift, konsumtion av mat och kläder kan vara förutsättningar för en i ens liv och tillvaro, men det finns ingen lag på att det måste betalas på samma sätt som skatt. Det finns exempelvis ingen lag om att jag ska konsumera kläder varje månad.

Skulder

Skulder kan bestå av obetalda räkningar eller exempelvis ohållbara lån. En skuld är en förbindelse, det är en skyldighet att betala tillbaka en skuld. En skuld i form av ett lån är exempelvis oftast en förbindelse som innebär att en inom en viss tidsram skall ha betalat tillbaka skulden. En har oftast ett bestämt datum och belopp när en inleder en sådan här förpliktelse. 

Tillgångar

Tillgångar inom privatekonomin är ting som exempelvis fordon, fastighet, tomt, företag och så vidare som har ett ekonomiskt värde som ägs av privatpersonen. Som jag beskrev tidigare så är exempelvis fordon och fastighet bra exempel på materiella tillgångar, men sedan kan en som privatperson även ha immateriella tillgångar som exempelvis vissa rättigheter, exempelvis patent.

 

Foto: Hanna Edholt

 

Källa: e.conomic

Denna källa är är trovärdig då det finns flera källor som skriver detsamma vilket lägger tyngd på att faktan är korrekt. Skribenterna på sidan är arbetande på e.conomic, alltså utbildade och väl insatta i ämnet ekonomi.

 

Pensionens moraliska dilemma

Under en längre period har det debatterats om hur vidare OK det är för stora företag i Sverige att investera och placera aktier i krigsindustrin, vapenindustrin.

En rapport från Fair Finance guide 31/12-2015 visar att de största bankerna i Sverige investerar 4.7 miljarder i vapenföretag. Debatten handlar om hur okej och humant det är att ”exportera detta till länder som kränker mänskliga rättigheter och deltar i väpnade konflikter”.

En granskning som Fair Finance guide har gjort, visar att svenska folkets sparpengar investeras i företag som är involverade i vapenexporten. Detta leder till en rad konsekvenser, både globalt men också för bankens egna kunder. Som Fair Finance Guide yttrar på hemsidan så ”strider denna typ av export mot en rad olika principer i internationella konventioner och regelverk som syftar till att förhindra att vapen hamnar i fel händer.”

I och med att Sveriges banker investerar i vapenindustrin till länder som exempelvis Saudiarabien där kränkande av mänskliga rättigheter pågår, med svenska folkets sparpengar, så bidrar svenskarna indirekt till vapenexporten. Detta genom att dem fond-och pensionssparar.

Denna rapport visar att vinsterna bankerna får ut på detta är viktigare än kundernas förtroende eller mer fred på jorden. Men är verkligen kapitalet viktigare än att vara bra medmänniskor, välja bort vapenexporten och inte bidra till att u-länder förblir u-länder och i-länder förblir i-länder?

Ett argument för vapenexporteringen till exempelvis Saudiarabien har varit att man med vapen ska stabilisera platser där Sverige har handelsintressen.  Och eftersom det är nödvändigt för vår handel så borde det vara något Sverige arbetar för.

Men frågan är om det på något vis skulle vara säkrare för att man satte vapen i händerna på folk? Om detta argument ska lägga grunden för att Svenskarnas sparpengar ska användas och investeras i krigsindustrin, så kan man fråga sig

om dessa varor är så pass viktiga för handeln, att vi struntar i människors livsförhållanden och rättigheter.

 

Siffror: Fair Finance Guide 13/9-16

Diagrammet visar ett totalt investerat belopp (miljoner) som de 7 största svenska banker gjort i vapenexporten.

 

Källor:

DN debatt, Bo Forsberg, Jakob König 13/9-16

Fair Finance Guide 12/6-13

Aktuellt Fokus, Redaktionen 15/9-16

Svenska Freds 12/6-13

Källkritik:

Dagens Nyheter

DN är Sveriges största dagstidning, den är oberoende liberal.

Fair Finance Guide

Fair finance guide är en organisation som arbetar för privatpersonen. Källan är objektiv och opartisk gällande informationen en kan ta del utav då den redogör information för alla banker och har inte specificerat sig på någon. Det är en utomstående källa.

Aktuellt Fokus

Denna artikel är en utav många som stödjer artikeln som DN publicerat vilket bidrar till en trovärdighet I faktauppgifterna då faktaundersökningarna som gjorts i samband med detta i flera fall har resulterat i att samma uppgifter tillkännagivits.

Svenska Freds

Svenska freds är världens äldsta fredsorganisation. Denna organisation har uppmärksammats för sitt arbete ett flertal gånger, inte minst vann en utav grundarna Klas Arnoldsonnobels fredspris 1908. Organisationen jobbar för fred på Jorden genom andra lösningar än väpnade konflikter.

 

Vad är en budget?

Budget är en ekonomisk plan för en specifik tidsperiod. Budgeten är baserad på kostnader, intäkter, utgifter, skulder, kassaflöden och resurser. Genom att planera en budget så får en koll på sin ekonomi. Det kan gälla privat ekonomi, företagsekonomi eller statens ekonomi där staten gör en budget för landet som kallas statsbudgeten.

Många tror att budgetering innebär att begränsa ens utgifter och ta bort roliga saker i livet vilket är fel. Det handlar mer om att förstå hur mycket pengar en har och vart de tar vägen och planera hur en på bästa sätt kan använda dem.

Hur lägger en fram en stabil budget för ens familjs privatekonomi? Det är bra att börja med att dokumentera under några månader vart alla pengar tar vägen. Sedan kan man kartlägga sina utgifter och göra en årsöversikt. Tack vare detta skapas en tydligare bild över vad en lägger sina pengar på, och hur mycket pengar som krävs för de fasta samt rörliga utgifterna. (Fasta utgifter kan exempelvis vara hyra eller försäkring, sådana belopp som måste betalas varje månad. Rörliga utgifter kan vara sådant som varierar såsom kläder, bio och tandvård.)

För att få reda på hur mycket en bör avsätta varje månad till de fasta utgifterna, så dividerar man årstotalsumman av de fasta avgifterna med tolv. Då får en fram en siffra som berättar hur mycket pengar som behövs läggas på de fasta kostnaderna och hur mycket det finns kvar som kan läggas på annat. Lån brukar ibland betalas kvartalsvis, alltså var tredje månad, därav är detta ett bra sätt att få bättre perspektiv på vika månader som kommer bli mer krävande och tyngre avseende utgifter.

Det kan vara svårt att förutspå hur ens ekonomi kommer se ut i framtiden, men tack vare en budget kan en på ett ungefär se vilka månader som kommer bli tuffare. Syftet med budgetering är alltså att en får koll på sina inkomster och utgifter och därmed kan leva ett mer stabilt och ekonomiskt säkrare liv.

 

 

 

 

Vågar en spara sin pension i fonder?

Hur ska man spara inför sin pension undrar många, det finns en mängd av alternativ, populärt är olika pensionsfonder. Men vad är för och nackdelar med sparande i fonder och hur gör man för att undvika pensionsbedrägerier såsom drabbat de som valt Allras pensionsfonder?

Det finns flera sätt att spara till pensionen på. Exempelvis att spara på ett vanligt sparkonto, kapitalförsäkring, investeringssparkonto (ISK) med underliggande fonder. En kan då spara till sin pension genom att till exempel sätta in pengarna i globala aktiefonder eller i räntefonder.  Detta innebär att en köper andelar i fonder, som därefter använder pengarna för att köpa aktier eller räntebärande värdepapper. Dock så finns det risker med att spara i fonder då de kan minska och öka i värde och därmed ökar risken för den pensionssparande att inte få tillbaka sitt satsade kapital.

Fördelen med att spara pensionen i fonder är att en inte betalar någon skatt då en säljer fonder och aktier eller tar ut pengarna för att köpa nya. Istället betalar man under året en summa grundat på värdet av ens sparande och ens insättningar under året, en schablonskatt.

En nackdel kan vara höga avgifter beroende på vilken fond en väljer, det är viktigt att undersöka skillnader och regler avseende avgifter när man jämför olika fonder.

Det är även osäkert då det är svårt att veta vilka fonder som värdemässigt kommer utvecklas gynnsammast. Vilka kommer lyckas? Hur vet en det? Om en väljer att lägga sina pengar i en fond som sedan visar sig vara ”dålig”, så sjunker ens pengars värde och ens besparingar minskar. Därmed riskerar en sin framtid som pensionär. Därför krävs det att en är på tårna och försöker förutspå eller studera vart man placerar sina pengar väldigt noga.

Dessutom finns det dessvärre mindre seriösa pensionsfonder som i princip lurar den sparande genom att ta ut väldigt höga avgifter samt göra ett dåligt jobb avseende avkastningen. Ett  aktuellt exempel på detta är fondbolaget Allra genom vilket många svenskar har förlorat mycket pengar, samtidigt som fondbolagsägarna har tjänat mycket pengar.  För att undvika denna typ av pensionsbedrägerier kan en helt undvik privata fonder och istället låta sin pension förvaltas genom statliga sjunde AP-fonden.

Foto: Emily Brisius

Källor:

Pensionsmydigheten,”Vad är en fond?”. Hämtad 2017-02-16

Nordea, Tips och råd om hushållsekonomi och budget. Hämtad 2017-02-19

SEB,Spara och Planera Pensionen. Hämtad 2017-02-19

Artiklar:

”Fyra sätt att pensionera sig”

DN ekonomi, Maria Crofts, 2015-03-21. Hämtad 2017-02-17

”Pensionsmyndigheten stoppar Allras fonder

DN ekonomi, Anna Karolina Eriksson/TT, 2017-02-14. Hämtad 2017-02-18diagram sam

”Alexander har plundrat svenska pensionärerna på hundratals miljoner”

Aftonbladet, Jan Guillou, 2017-02-19. Hämtad 2017-02-19

 Källkritik:

Dessa källor har jag valt att använda eftersom speglar olika sidor av ämnet, statlig myndighet, privata finansiella intuitioner och kritiskt granskande journalister.

Pensionsmyndigheten:  Statlig myndighet som har I uppdrag från staten att hålla reda på allas pensioner.

Nordea: En delvis statligt ägd bank som har både sitt eget och den enskilde medborgarens bästa som mål.

SEB:  En privat ägd bank som har både sitt eget, aktieägare och den enskilde spararens bästa som mål.

DN: En av Sveriges större morgontidningar, ska i alla fall på pappret vara opartisk och har i uppdrag att granska både privata och offentliga intressen.

Aftonbladet: En av Sveriges större kvällstidningar, bevakar gärna små och stora frågor hyr in namnkunniga experter och journalister. Kan ha en tendens till sensationsnyheter.

BNPs brister

BNPs brister

 

Trots att man kan se ett visst positivt samband mellan ett lands välfärd och BNP så har det även framförts viss kritik i huruvida det verkligen går att mäta ett lands välstånd med BNP. Grundresonemanget lyder från de flesta håll att ett lands tillväxt på BNP kan komma från både till exempel krig men också utbildning och många påpekar därför på att BNP ger en väldigt missvisande bild av befolkningens faktiska välmående. Klädproduktion för 1000 kr ger ju lika stor ökning i BNP som produktionen av cigaretter för 1000 kr. Förtydligat kan man säga att BNP är ett mått på landets ekonomisk aktivitet och inte nödvändigtvis dess välstånd utan snarare dess materiella tillstånd. Till exempel så kan sjukvård och utbildning kanske anses vara viktigare för välfärden än de ekonomiska bitarna och detta är då något som BNP inte kartlägger. Inte heller räknas donationer, hemarbete och ideella insatser in i BNP trots att det är ekonomisk aktivitet.

 

Ett annat viktigt resonemang som förts fram på senare tid är att BNP inte heller tar hänsyn till landets miljöpåverkan, till exempel Tysklands brunkolsbrytning som förvisso bidrar till landets tillväxt av BNP men som samtidigt inte tar hänsyn till den negativa klimatpåverkan den lämnar efter sig. Ett alternativt sätt att beräkna ett lands välstånd anses därför av många att vara ytterst nödvändig och ibland till och med helt nödvändigt så att man inte helt exploaterar naturresurserna till den grad att de inte längre existerar. Att detta kan ske är tack vare att man bara ser till effektiviseringen av produktionen utan att ta hänsyn till dess klimatpåverkan. Detta blir då i längden inte hållbart sett ur ett klimatperspektiv.

 

 

Det finns även en grundläggande problematik gällande BNP per capita som används som ett mått på produktionen med befolkningen medräknat och det är att det inte alls visar på hur kapitalet är fördelat mellan befolkningen, 5 % av de allra rikaste skulle ju i praktiken kunna väga upp för de resterande 95 %, de fattiga.

Mauritz Brännström (2017) Faktauppgifter från Statiska Centralbyrån

 

Källkritik

Carlgren, Andreas, Eklund, Klas och Rockström, Johan. ”Vi måste börja mäta välfärd på andra sätt än med BNP”, 2014, DN debatt.

Hämtad 2017-02-03

Skribenter är Andreas Carlgren, tidigare miljöminister och vice ordförande i Stocholm Environment Institute, Klas Eklund som är senior ekonom vid SEB och Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Center .

 

Forskning.se ”BNP och tillväxt

Hämtad 2017-02-03

Forskning.se drivs av ett flertal myndigheter och stiftelser som tillsammans finansierar med Sveriges lärosäten finansierar forskning. Nyheterna kommer från universitet, högskolor, forskningsinstitut bland annat.

 

Varför behövs HDI?

Det finns två vanliga uppdelningar av länder. Den ena uppdelningen är BNP. Denna utgår från landets ekonomiska utveckling. För att få fram ett lands BNP (bruttonationalprodukt) så tittar man på landets alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Med hjälp av BNP så kan man mäta länders ekonomiska utveckling. Dock finns det vissa problem med BNP som ett mått på välstånd och utveckling. Detta är framför allt att BNP inte säger något om hur landets pengar är fördelade. I praktiken så skulle det kunna vara 10 personer i landet som är otroligt rika som drar upp landets BNP medans landets övriga befolkning lever i fattigdom.

Därför finns HDI som ett mått som kan komplettera BNP. HDI är en sammanvägning av landets utbildningsnivå, medellivslängd och BNP per capita och ger därför en mer nyanserad bild av människors livsvillkor och landets utveckling.

Att ett lands HDI och BNP ofta är relativt lika i rankningen beror oftast på att det i länder med mer tillgångar och pengar ofta finns bättre livsvillkor och högre mänsklig utveckling än i fattiga länder. Men kan en hög mänsklig utveckling och god livsstandard förbättra ett lands ekonomi? Petra Persson har gjort en studie som visar att mycket stress under graviditeten kan påverka fostret. Petra Persson berättar i Brigitta Forsbergs artikel ”foster, föräldrar och skola fokus i Petra Perssons forskning” (DN 22/8-2016) att folk som har en lägre inkomst ofta stressar mer än folk med mer pengar. I förlängningen kan detta leda till att att barnen föds med en låg vikt och att de senare i livet är mer benägna till att medicineras mot sjukdomar som depression och ADHD. Dessa konsekvenser av gravidas stressande kan långsiktigt komma att kosta samhället mycket pengar. Persson berättar också att folk med lägre inkomst tenderar att stressa mer. Detta kan vara en förklaring till att fattigdom går i arv.

Om mödrar då har trygghet under graviditeten och slipper stressa så påverkas fostret positivt och kan lättare komma ur fattigdom. Detta skulle i längden kunna påverka statens ekonomi positivt. Om fler tar sig ur fattigdom, hittar ett arbete där de kan försörja sig slipper samhället betala ut olika ekonomiska stöd till dessa människor. Dessutom får staten in mer inkomster i form av skatt. Dessutom skulle då staten kunna slippa betala sjukhuskostnader och kostnader för. Dessa pengar som staten tjänar skulle senare kunna användas till att hjälpa folk ur fattigdom och se till så att det finns en fungerande ekonomi i landet. Därför skulle en minskad stress kunna var positivt för landets ekonomi.

Dessutom så skulle ett bättre välmående bland barn till stressade mödrar även gynna ekonomin på så sätt att dessa barn senare skulle kunna gå ut i arbetslivet och jobba och tjäna pengar. Om de då mår bättre så behöver de inte vara sjukskrivna like mycket vilket gynnar deras privatekonomi men även samhällets ekonomi eftersom staten slipper betala ut ekonomiskt stöd till många sjukskrivna.

Foto. creative commons CC0 Public Domain