Alternativa ekonomiska system

Ekonomiska kretsloppet (Företagen, hushållen, offentlig sektor och Kreditinstituten).

I vårt ekonomiska kretslopp så är det företagen som skapar produktionen. Företagen använder arbetskraft från hushållen som får inkomst genom sitt arbete. Hushållen konsumerar produkter från företagen med hjälp av sin inkomst de fått genom jobb. Hushållen spara pengar i bankerna, de måste betala skatt till den offentliga sektorn (Staten, kommunernas och landstingets verksamhet) och de (offentliga sektorn) importerar produkter från utlandet. Företagen lånar till investeringar från bankerna. Sedan säljare företagen produkter till den offentliga sektorn och sälja produkter till utlandet. Banken bidrar med lån till offentliga sektorn, offentliga sektorn sparar på Banken. Fabriker sparar på Banken, Banken ger lån till Fabrikerna.

Fabriker betalar en skatt till Offentliga sektorn, Offentliga sektorn ger olika bidrag till Fabrikerna

I det ekonomiska kretsloppet går allt runt precis som i ett vanligt kretslopp, om en faktor får problem så innebär det problem för någon annan.

Hushållen

Samhället styrs av ekonomin och hur olika aktörer förhåller sig till varandra. En av de större aktörer är ”Hushållen”. Hushållen ingår både i det lilla och stora ekonomiska kretsloppet. Ett hushåll kan vara allt från en person till en familj med 10 medlemmar. Ekonomin i hushållet kallas privat ekonomi. Vi tar dagligen beslut som påverkar vår ekonomi, Vi lånar pengar, sparar och skyddar oss mot olika händelser och olyckor genom att teckna försäkringar. För att förstå dess roll i samhället så måste man veta vilka flöden som går mellan de olika aktörerna. Dom sammanfattas i ”reala” och ”monetära” flöden. Reala flödena är de olika tjänster och varor som utbytes. Monetära flöden är hur pengar förflyttas i kretsloppet.

I Sveriges samhällsekonomiska kretslopp är de störta aktörer hushållen, kreditinstituten, företagen och den offentliga sektorn. Genom att studera vilka ”varor och tjänster” som går mellan hushållet och de andra så kan man förstå vad dess roll är i kretsloppet.

Det lilla kretsloppet:

De aktörer som ingår i det lilla kretsloppet är hushållen och företagen. De reala flödena som går från företagen till hushållen är varorna samt de arbeten som erbjuds och de reala flödena som går från hushållen är arbete. De monetära flödena som går från ”företag till Hushåll” är löner och från ”hushåll till företag” är betalning av varorna.

Det stora kretsloppet:

Det stora kretsloppet innehåller Hushållen, Den offentliga sektorn, företagen och kreditinstituten. Hushållen betalar skatt till Den offentliga sektorn samt reducerar möjligheten att ta lån och transfereringar. På Kreditinstituten så sparar hushållen samtidigt som Kreditinstituten ger räntor och lån från hushållen.

Det lilla och stora ekonomiska kretsloppet går in i varandra, dom båda har en stor betydelse för hushållen då allt är kopplat till vararna. Det är vi människor som styr och bestämmer hur vårt ekonomiska kretslopp ser ut och det är ju i hushållen människorna befinner sig .

Hushållens ränteutgifter:

Bild & diagram av Elin Sjölin

Kreditinstitut är den gemensamma benämningen på både företag som lånar ut pengar tex. Banker och kreditmarknadsföretag. Som innan nämnt så är Kreditinstituten en del av det stora ekonomiska kretsloppet. Kreditinstituten får pengar genom lån och räntor av aktörer som tex. hushållen och företagen sparar och får ränta på det från Kreditinstituten.

Kreditinstituten är viktiga som de andra i det ekonomiska kretsloppet och de påverkar och påverkas om något förändras.

Om fler är arbetslösa så kommer mindre människor ta lån från banken. Detta är på grund av att man inte får ta lån om man är arbetslös. Resultatet till detta är att banken får mindre inkomst och behöva höja sina räntor för att uppehålla sin ekonomi. Då påverkas både banken och andra aktörer som tex. Hushållen eftersom mindre kommer ta lån för det blir dyrare och banken kommer få en minskad inkomst.

Räntorna är där Kreditinstituten får sin inkomst och ger ut pengar. Man får betala ränta om man lånar pengar eller att man får ränta om man sätter in pengar på banken. Sätter man in pengar på banken får man ränta för att man i praktiken lånar ut pengar till dem. Banken lånar ut ers pengar vidare, bland annat i form av lån till andra kunder. Detta tar banken betalt för i form av ränta.

Höga räntor påverkar även företagen då nya företag inte kommer kunna starta upp. Detta är ju både bra och dåligt, mindre människor med bra idéer inte kommer kunna ha chansen att öppna upp ett företag men det underlättar för dom redan stora företagen som ej får en större konkurrens.

Vid låg ränta så påverkas många, främst dom som planerar att låna.En låg ränta är alltså bra för dem med lån men mindre bra för dem som sparar pengar på banken.

Höga räntor vanliga under högkonjunktur då ekonomins kugghjul rullar på för fullt och låga räntor uppstår ibland under lågkonjunktur för att ekonomin skall sätta fart.

Källkritik:

Artikeln ”Privatekonomi” skriven av Finansinspektionen, Konsumentenheten den 08 januari 2015 är en av de flera källor jag använt till mina texter. Där kunde jag både hitta information om privat ekonomi och vår samhällsekonomi. Skribenterna som skrivit denna text är från Finansinspektionen, Konsumentenheten vilket är en statlig myndighet som övervakar finansmarknaden. Denna källa anser jag trovärdig då dom är en myndighet och statlig.

Artikeln ”BNP – Sverige” skriven av Fredrik Carlgren den 29/11 2016 har varit en bra källa. De berättar dels om BNP och ekonomin. Artikeln är skriven på sidan ”ekonomi fakta” som är en organisation som jobbar med att granska olika områden inom ekonomin. Deras skribenter tar endast fakta från SCB, OECD och Eurostat. Alla tre källor är offentlig svenska och internationell statistik.

Källor:

Artikeln heter ”Privatekonomi” och är skriven av Finansinspektionen, Konsumentenheten den 08 januari 2015.

Länk:

http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/privatekonomi#

Artikeln ”Ekonomiska kretsloppet” skriven av specialpedagogiska skolmyndigheten.

Länk:

http://www.lartecken.se/App/Pages/TeachingAids.aspx?NID=7338

Ordet ”kreditinstitut” i NE uppslagsverk.

Länk:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreditinstitut

Artikeln heter ”BNP – Sverige” och är skriven av Fredrik Carlgren den 29/11 2016.

Länk:

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/

Artikeln ”Det lilla ekonomiska kretsloppet” skriven av Krister Brolin, Lars Nohagen och Bonnier Utbildning AB.

Länk:

http://viiverda1-4.cappelendamm.no/binfil/download.php?did=12380

Företag

Har en entreprenör lanserat en bra affärsidé kan hen bygga upp ett lönsamt företag vilket innebär att det finns tillräckligt stor efterfrågan hos kunderna för att det ska bli pengar över åt företagsägarna. Dessa pengar är vinsten. Vinst kan antingen spenderas av ägarna vilket ökar deras egen konsumtion eller investeras för att ytterligare utveckla och expandera företaget.

Oavsett vilket alternativ en väljer så har företaget bidragit till att skapa välfärd för ägarna eftersom att de får tillbaka de pengar som lagts ned på risken de tagit.

Ett företag skapar också välfärd för kunderna som får tillgång till billigare och bättre produkter, samt för de anställda på företaget som får betalt för sina tjänster i lön som de kan spendera på sina egna behov.

Lönsamma företag bidrar ytterligare till välfärd genom skattebetalning. En del av företagets vinst går till skatt, samt arbetsgivaravgift och inkomstskatt när de betalar lön till sina medarbetare.

Ett av de mest påtagliga samspelen mellan ekonomins aktörer sker mellan företagen och hushållen, detta kallas det ’lilla kretsloppet’. Man nämner ofta begreppen reala strömmar och monetära strömmar, där de reala innebär flöden av varor och tjänster medan de monetära står för flöden av pengar. Genom att båda parter är i behov av både reala och monetära strömmar bildas marknader; en varumarknad och en arbetsmarknad.

Varumarknaden bildas genom att företagen erbjuder varor och tjänster som efterfrågas av och betalas för av hushållen, alltså flödar reala strömmar från företagen medan de monetära flödar till företagen. Tvärtemot detta uppstår arbetsmarknaden då företagen är i behov av tjänster i form av arbetskraft och hushållen är i behov av pengar, i detta fall flödar reala strömmar till företagen och monetära strömmar ifrån dem.

By: Lova Mc Knight, 2017. Källa: Ekonomifakta.se & scb.se.

Offentlig Sektor

Det ’stora kretsloppet’ bildas när man involverar den offentliga sektorn, alltså det organ som har ansvar för de statligt ägda medel och ämnen som är övergripande för alla i Sverige. Dessa medel är bl.a. sjukvård, utbildning, försvar, domstol samt alla landets myndigheter och behandlas av antingen stat, landsting eller kommun. Landstinget hanterar frågor som kräver större ekonomiska tillgångar och berör större områden medan kommunen tar ansvar för samhällsservice. Utöver dessa tillgångar hanteras också en mängd olika välfärdstjänster som exempelvis lokaltrafik, pension och det allmänna försäkringssystemet. Hur aktiv den offentliga sektorn ska vara i ett lands ekonomi varierar mellan länder och styren, och är en politisk fråga som ofta debatteras. I Sverige finns en stor offentlig verksamhet tack vare ett antal reformer under 1900-talet’s gång som lett till att landet nu är en av de nationer som tar in mest skatt i proportion till sin ekonomi.

Det som utmärker den offentliga sektorn mest är att den är fullt finansierad av avgifter och skatter från befolkningen, alltså påverkas både företag och hushåll genom statens insamling av skatt samt utbetalning av ex. bidrag. Detta innebär att majoriteten av statens varor och tjänster är tillgängliga kostnadsfritt, medan en del också säljs till marknadspris.

Trots att den offentliga sektorn kan ses som en högre makt på grund av statens auktoritet i landet är den fortfarande beroende av de övriga aktörerna. Det är exempelvis nödvändigt för att det ska kunna erbjudas avgiftsfria tjänster att det finns gott om lönsamma företag. Saknas en välfungerande privat sektor går en stor del av den nödvändiga skatten som samlas in genom ex. anställdas löner förlorad. Företagen är essentiella arbetsgivare och utan välfärden som skapas av företagen för arbetare i form av lön stoppas de monetära strömmarna från hushåll till offentlig sektor. På samma sätt stoppas reala strömmar från offentlig sektor till hushåll ifall den går miste om tjänsterna folket har att erbjuda på sina statliga jobb.

Utgör offentliga företag ett hot för privata?

För att kunna reglera och hantera näringslivets, alltså de privata företagen, och den offentliga sektorns konkurrens förhåller vi oss idag till KOS; Konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. KOS-reglerna verkställdes i januari 2010 i syfte av att hejda så kallad ’osund konkurrens’ vilket uppstår när offentlig sektor tar plats på varumarknaden genom att erbjuda och sälja varor och tjänster på samma vis som ett privat företag.

Men varför är detta osunt? Är offentlig säljverksamhet negativt?

Eftersom att all statlig och kommunal verksamhet finansieras av det konstanta, stadiga flödet av skattepengar kan inget offentligt ägt företag gå i konkurs i praktiken, vilket självklart är en enorm fördel i och med att privata företag aldrig utsätts för samma risk för att stupa.

Utöver denna rent praktiska fördel av trygg inkomst anser jag också att det finns en tydlig skillnad i förutsättningar för att nå fram till konsumenter. En essentiell faktor i vad som får oss som kunder att finna tillit för ett företag eller varumärke, och bli villiga att spendera pengar på dess produkter är att vi känner att producenten är tillförlitlig och bryr sig om oss. Eftersom att den offentliga sektorns grundläggande syfte är att stödja och gynna befolkningens välmående är det naturligt att en dras till att handla från offentliga bolag, vilket resulterar i en konkurrensfördel tack vare dess auktoritet.

I samband med att de kommunala företagen ökar i både antal och omsättning ökar riskerar konkurrensen långsiktigt minska överlag. På grund av ovan nämnda faktorer riskerar offentliga aktörer att konkurrera ut existerande småföretag som verkar lokalt samt hejda uppkomsten av nya privata företag.

Om den osunda konkurrensen inte tyglas kan det teoretiskt sett resultera i ett offentligt monopol på varumarknaden genom att de statliga bolagen bidrar till ett sådant obarmhärtigt ekonomiskt klimat att privata företag inte klarar sig.

Foto: Cassadey Fedel, 2012.

De privatägda företagen bidrar stort till landets arbetsmarknad, likaså utgör den offentliga sektorn en enorm andel av Sveriges arbetsgivare. Det är dock oerhört riskabelt att ytterligare utöka denna andel då ett potentiellt utfall, ifall ett statligt monopol på varumarknaden skulle inträffa, kan bli att det offentliga även till slut får monopol på arbetsmarknaden.

Att ha en nation där hela landets befolkning arbetar statligt eller kommunalt är riskabelt eftersom att villkoren för varje arbetande människas levebröd då kan hanteras av en och samma myndighet. När en sådant stort och viktigt organ som arbetsmarknaden behandlas av en auktoritet ökar konsekvenserna i fall av ex. korruption inom auktoriteten eftersom att det skulle påverka så många människor. Likaså skulle risken för just korruption eller annat fusk inom den offentliga sektorn kunna öka på grund av den enorma makten som kommer med att ha ansvar för och kontroll över i princip hela landets fungerande.

För att avslutningsvis besvara ämnets frågeställningar, så är minskad konkurrens osund för näringslivet eftersom att det leder till mindre variation och valfrihet på både varumarknad och arbetsmarknad.

Källor

Bilaga ’Samhällsekonomi’ utgiven av Ekonomifakta för Svenskt Näringsliv, på Svenskt Näringslivs hemsida.
se, information publicerad av Sveriges Kommuner och Landsting, 08/12/15.
Statistik publicerad av Ekonomifakta och sammanställd av Statistiska centralbyrån.
Rapport ‘Osund Konkurrens’ utgiven av Företagarna på se.
Källdiskussion

Svenskt Näringsliv är en väletablerad arbetsgivarorganisation som företräder privata företag samt ägare till Ekonomifakta, och kan anses vara en tillförlitlig källa eftersom att det är ett välkänt och erkänt institut som varit aktivt under en relativt lång tid, sedan 2001, och som under denna tid vunnit tilliten av ett stort antal företagare.

Dock är organisationen som sagt konstruerad för att gynna just privatföretagare, alltså finns risken att informationen som publiceras i dess namn är vinklad eller att viss information undanhålls från allmänheten för att gynna verksamheten.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation och företräder arbetare inom alla kommuner, regioner och landsting vilket innebär att majoriteten av de anställda i landet har kollektivavtal om bl.a. lön tecknade av just SKL. Utifrån denna information kan en dra slutsatsen att den fakta som publiceras av organisationen är tillförlitlig och noggrant granskad för att hålla måttet för alla dess medlemmar.

Statistiska centralbyrån är en statistikproducent som bygger förtroende för att vara en tillförlitlig källa genom sin certifiering enligt den internationella standarden för marknads-, opinions och samhällsundersökningar. (ISO 20252:2012).

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 70.000 företagare. Utifrån detta kan en dra slutsatsen att det är en mycket pålitlig informationskälla i och med att så många människor känt sig säkra nog i dess tjänster att de blivit medlemmar. Det är dock viktigt att ha i åtanke att föreningen stiftats för att representera och värna för just privatföretagares rättigheter och välfärd vilket innebär att informationen som publiceras ofta är vinklad för att gynna företag.