Ekonomisk kris

CC0 Public Domain

Ekonomiska kriser   

Det är svårt att predicera en ekonomisk kris, men de uppkommer ofta när det sker drastiska förändringar i de faktorer som bidrar till ekonomins helhet. Snabba och stora förändringar av priser på varor eller valutor kan leda till påfrestningar och konkurser för företag, vilket i sin tur ökar den ekonomiska instabiliteten i samhället, som kan yttra sig i en ökad arbetslöshet och ekonomisk stagnation.

Syftet med att sälja varor och tjänster är vanligen att tjäna pengar. En balans mellan att tjäna så mycket som möjligt, så kallad vinstmaximering, och samtidigt se till att det finns en god efterfrågan. När priset är mycket högre än varans faktiska värde ökar det risken att man skapar en spekulationsbubbla. Ett exempel på en spekulationsbubbla är den nuvarande bostadsmarknaden, där priserna stiger och det blir svårare och svårare för alla som inte redan har bott sig rika att kunna komma in på bostadsmarknaden. En orsak till denna bubbla är att det finns många som flyttar till Stockholm samtidigt som bostadsbyggandet går mycket långsammare. Det gör att efterfrågan är högre än utbudet, och att de som köper hus måste betala överpris. De som redan har en bostad sedan länge kan sälja dyrt och tjäna stora pengar.

Som nationalekonomerna John Hassler och Per Krusell påstår ”dagens låga räntor leder till höga priser, stora skulder och höga risker” (”Klaga inte på minusräntan, ställ om till lågräntesamhälle” DN debatt den 19 februari 2017). Då inflationen är låg eller obefintlig så kommer inte heller lånen att minska i värde över tid, något som tidigare generationers låntagare har kunnat utnyttja. Då priserna ökar mer än människornas inkomstökningar kommer har vi skapat en bostadsbubbla. Med andra ord är sannolikheten stor att vi kommer allt närmare den dag då priset på bostäder kommer att rasa, d.v.s. spekulationsbubblan spricker. Ägare som har stora lån blir de stora förlorarna; de  som måste sälja sina bostäder billigare än vad de köptes för, samtidigt kommer många  Detta är ett exempel på en ekonomisk kris. Spekulationsbubblorna kommer dock i olika former som kan påverka samhället på olika sätt och i olika svårighetsgrader.

Inflationskris är en annan form av ekonomisk kris. Ett bra exempel är mellankrigstiden i Tyskland. De hade ett stort krigsskadestånd att betala efter första världskriget, många strejker och mycket arbetslöshet stoppade upp produktionen av varor, och de varor som tillverkades såldes för skyhöga priser. För att lösa problemen valde den tyska staten att trycka ut mer pengar, vilket i sin tur ledde till att värdet på valutan sänktes till den grad där pengarna tillslut blev i princip värdelösa. Inflationen ledde till att många av Tysklands invånare blev ruinerade, även många rika blev fattiga. Banker gick i konkurs, vilket skylldes på judarna. Man skulle kunna säga att en av konsekvenserna av denna ekonomiska kris var andra världskriget.

Författare: Isabelle Axelsson, 2017

Källor:

John Hassler & Per Krusell, DN, 2017/02/19 Klaga inte på minusräntan, ställ om till lågräntesamhälle Hämtad 2017/02/19

Robert de Vries, SO-rummet, 2016/12/04 Mellankrigstiden Hämtad 2017/01/30

Håkan Lindgren, NE.se, Finanskris Hämtad 2017/01/30

Foto; Isabelle Axelsson, 2017

Samband mellan arbetslöshet och ekonomisk kris

Frågeställningar; hur påverkas arbetslöshet av ekonomisk kris, vilka jobb påverkas mest, och hur påverkas ekonomin av arbetslöshet?

I efterdyningarna av en ekonomisk kris brukar arbetslösheten stiga. Detta då arbetsgivarna har sämre finanser att betala lön till så många arbetare som innan krisen. Oftast är det arbetare inom den privata sektorn som påverkas mest, det vill säga de som arbetar inom privata företag, organisationer och industrier (SCB, Sverige i siffror). De som jobbar inom den offentliga sektorn (stat, landsting och kommuner), påverkas normalt inte lika snabbt av landets försämrade ekonomi. Under långvariga kriser är det dock vanligt att man även skär i den offentliga sektorn. Detta är dock ofta impopulärt då det drabbar välfärden, och politiker vill undvika att göra sig impopulära hos stora grupper i samhället.

Andelen arbetslösa påverkar också landets ekonomi. När arbetslösheten ökar så påfrestar det landets ekonomi. Staten måste dela ut arbetslöshetsersättning och andra bidrag till fler personer, och får samtidigt in mindre inkomster då folk betalar mindre skatt. Det här kan leda till en stagnation av landets ekonomi. En viktig aspekt är att de som drabbas av långvarig arbetslöshet förlorar arbetslivserfarenhet, kompetensutveckling och självkänsla, vilket gör det ännu svårare att få ett jobb. Många personer måste söka och ta jobb som de är egentligen är överkvalificerade för och som ger en lägre lön. En konsekvens är sämre privatekonomi, lägre skatteinkomster för staten, och svårare att få ett jobb som man är kvalificerad för. När andelen arbetslösa och personer med låglönejobb ökar, ökar även klyftorna i samhället. I samband med kriser är det ofta de som har låg utbildning som berörs mest. Utbildning är en viktig metod att få tillbaka arbetslösa i jobb. Det gör att de har bättre chanser att få ett jobb, framförallt när ekonomin tar fart igen.

Sammanfattningsvis ökar arbetslösheten vid ekonomiska kriser, det drabbar främst de som har låg utbildning och jobbar i den privata sektorn. Det finns starka samband mellan ekonomi och andelen arbetslösa, en ekonomisk kris leder ofta till en ökad arbetslöshet och en ökad arbetslöshet leder till påfrestning på ekonomin.

Författare: Isabelle Axelsson, 2017

Källor:

Statistiska centralbyrån, 2016, ARBETSLÖSHETEN TOG FART UNDER FINANSKRISEN Hämtad 2017/02/10

Källkritik

Jag har främst använt källorna www.scb.se, www.so-rummet.se och www.ne.se.

SCB, eller Statistiska centralbyrån är en statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för officiella statistiker under Finansdepartementet. Alltså de jobbar för den svenska staten, och all statistik som de för ska kunna användas inom forskning och som underlag för beslutsfattning och debatter. SCB bör anses vara en bra pålitlig källa.

SO-rummet är skapad för studenter och lärare i skolan. Det är en webbplats som skapades 2011 och en Utbildad gymnasielärare (inom religionskunskap, historia och samhällskunskap) ligger bakom den. Alla texter och pedagogiska filmer är skapade av kompetenta personer inom ämnena som berörs.

Ne.se, dvs Nationalencyklopedin, är ett uppslagsverk där all information som läggs ut granskas av experter (som till exempel forskare) inom områdena.

Inflation och deflation

Inflation och deflation – hur påverkas vi?

Om man frågar en äldre släkting om hur priserna på helt vardagliga varor var när de var unga, kommer man snabbt märka precis hur annorlunda de var, jämfört med dagens priser- oxkött, till exempel, kostade 90 öre per kilo år 1905. Att pengarna på så sätt blir mindre värda, och att priserna ökar utan att kvalitén och värdet gör det kallas inflation. Det innebär helt enkelt att den allmänna prisnivån, hur mycket valuta man generellt behöver för att betala för sina varor, stiger ihållande.

Motsatsen till inflation kallas deflation och är ett ekonomiskt fenomen som inte är särskilt gynnsamt. Då sjunker den allmänna prisnivån på grund av hög arbetslöshet, t.ex. Det innebär i sin tur att konsumenterna blir mer försiktiga med sina pengar, och då minskar både konsumtion och produktion. Det är dåligt, då det inte är hälsosamt för ekonomin att stå still.  Konsekvensen av en deflation är en minskad tillväxt, och att bruttonationalprodukten, BNP, ökar långsammare än innan.

Både inflation och deflation mäts i KPI, konsumentprisindex, alltså den genomsnittliga nivån på varupriserna.

När inflationen stiger påverkar den ekonomin i sin helhet, och alltså inte bara enstaka individer eller företag. Om t.ex. priset på Liptons te skulle höjas, skulle det bero på förbättrad produktkvalitet, produktionsprocess, ökad efterfrågan etc., men om priserna på alla råvaror i landet plötsligt steg kraftigt, skulle det vara fråga om inflation.

En skyhög inflation kallas hyperinflation och måste undvikaas, då den resulterar i att inflationen går upp med miljontals procent (!) om dagen. Då fungerar inget som det ska, och förmögenheter går till spillo. Tänk dig att fylla en skottkärra med sedlar bara för att köpa lite bröd! Det är självklart inget hållbart sätt att leva, och just därför brukar länder med hyperinflation kollapsa snabbt. Ett av de mest kända exemplen är Tyskland på 1920-talet, under mellankrigstiden. Den inflationen berodde främst på att man försökte pressa fram så mycket pengar som möjligt för att betala krigsskadestånd. Kaos intog landet, och i och med att invånarna inte längre litade på regeringen underlättades nazisternas senare maktövertagande.

Men att inflationen stiger behöver inte alltid påverka oss negativt- låg och stabil inflation på ungefär 2% fungerar, då både privatpersoner och företag kan planera budget samt investeringar utifrån det. Det är när inflationen blir ojämn och snabba förändringar sker som problem kan uppstå.

Det finns även flera orsaker till att det blir inflation, t.ex. stor efterfrågan. När människor har gott om pengar vill man unna sig fler varor och tjänster och då blir det lätt så att priserna höjs. Till andra orsaker hör snabbt stigande löner samt kostnader tillhörande importvaror, t.ex. olja.

Det är Riksbanken som har kontroll över inflationsnivån. Genom att de höjer eller sänker sin reporänta (räntan bankerna får när de ”lånar” pengar från Riksbanken) påverkar de räntan vi får när vi tar ut lån.  I stora drag går inflationen ner när den allmänna räntan höjs och upp när den sänks.

Författare: Alva Välimäki

Källkritik och –förteckning:

SO-rummet är en webbsida med pedagogiskt syfte och konfirmerat faktabaserade texter. Flera av de andra källorna är också till för att just lära ut information om ekonomi. Svenskt Näringsliv är en svensk arbetsgivarorganisation som företräder privata företag, bland annat genom att dela relevant information. Riksbanken är Sveriges Centralbank och en myndighet under riksdagen som ansvarar för penningpolitiken.

  • De Vries, Robert (2017), SO-rummet, Mellankrigstiden, 2017-02-02 (Hämtad 2017-02-20)
  • Reporäntan (2014), Deflation (Hämtad 2017-02-20)

Bostadsbubblan – Vem borde vi skylla på egentligen?

Länge har det spekulerats om de ständigt stigande bostadspriserna och vad det är som egentligen ligger bakom dem, men om det finns en sak man med säkerhet kan konstatera, så är det att Sveriges bostäder är otroligt svåra att lägga sina tassar på idag, samt att det inte alltid varit på det viset. Därför är det såklart förståeligt att Sveriges befolkning vill veta vad som egentligen försiggår- varför är det så omöjligt att skaffa lägenhet här?

I grunden är det rätt enkelt– de i princip obefintliga räntorna har fått människor att låna mer från banken, vilket för ut en större del av vår befolkning på bostadsmarknaden. Trenden har varit låg länge, på grund av flera faktorer; ökat utbud av arbetskraft, globalisering och sjunkande råvarupriser etc. Officiellt säger Riksbanken att de vill hålla inflationen låg för att hålla priserna stabila, men i ett samhälle där många har en viss finansiell stabilitet och möjlighet att utöva köpkraft, finns risken att det uppkommer bubblor i ekonomin. En varningssignal för detta är när priserna börjar bli högre än lönerna- och vips! Så är de på omänskliga höjder, som idag, med just Sveriges bostadspriser.

Vissa kan argumentera att den låga inflationen är en politisk produkt, trots att Riksbanken inte officiellt är politiskt styrd, som går ut på att öka företagens vinster. Låg inflation betyder högre arbetslöshet, och att arbetare har lägre krav på lön. Då kan arbetsgivare anställa fler människor samt upprätthålla sina inkomster.

Och ja, visst har vi bostadsbrist- 240 av Sveriges 290 kommuner rapporteras ha för få bostäder, jämfört med 126 för tre år sedan, men det är bara en del av problemet. Även om vi hade rikligt med bostäder i alla områden där folk vill bo idag, skulle det, med dagens ränta, inte vara lätt alls att få tag på en rimligt prissatt bostad där.

Ett stort problem med dessa spekulationsbubblor är att när de spricker, resulterar det i total kris med långvariga konsekvenser. När ingen längre har råd börjar färre och färre människor dyka upp på fastighetsvisningar, och säljaren av bostaden måste nöja sig med ett lägre pris än det hen förväntat sig. Då har bubblan börjat spricka. När man inte längre kan få lika mycket betalt som förr låter säljarna bli att sälja- endast de som absolut måste sälja går med på en affär som resulterar i förlust. I och med att man inte tjänar lika mycket som tidigare, och att man inte vågar spendera lika mycket, kan bubblans sprickande sätta fart på en lågkonjunktur.

Därför kan man ställa sig frågan – vad vore bättre? Att bostäder runt om i Sverige ska kosta mycket mer än någon bostadssökande individ tjänar lär inte vara en hållbar lösning, men att sitta och vänta på att någon sorts krasch ska ske kan inte hjälpa heller. Det är helt enkelt upp till oss, som gymnasieelever som troligen snart kommer vilja flytta hemifrån, att avvakta. Och att försöka hålla oss utanför bostadsmarknaden så gott det går.

Index för småhus för permanentboende, basperiod år 1990–2016. Diagram: Alva Välimäki Statistik: SCB

Författare: Alva Välimäki

Källkritik och –förteckning:

Alla källor har granskats och kontrollerats, även de texter som är åsiktsbaserade. SCB, Statistiska centralbyrån är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under Finansdepartementet och ansvarar för officiell statistik.

Konjunkturer

Översiktligt om konjunkturer:

Konjunkturer beskrivs som ”det rådande ekonomiska tillståndet inom samhällsekonomin”, och kommer från det italienskan ’congiuntura’ – tillfälle.

Konjunkturer beskriver i vilken fas samhällsekonomin befinner sig i. En brukar säga att man tar temperaturen på ekonomin. Konjunkturcykeln är det begrepp som beskriver kretsloppet och cirkulering av låg- och hög konjunktur. De byter av varandra, det pendlar mellan låg- och högkonjunktur. Där lågkonjunktur symboliserar ”sämre tider”. Utveckling som sker långsiktigt kallas trenden och kan vara uppåtgående respektive nedåtgående. Det motsvarar den långvariga förändringen.


Foto; Marte Nilsen, 2017, Information; Kursnavet

Kort om konjunkturcykler; om landet exempelvis är i en lågkonjunktur är penningvärdet lägre vilket attraherar internationella och utländska investerare, aktörer, just eftersom valutan är svag, billig att köpa jämfört med andra valutor. Försäljning utrikes ökar således, så kallat export, eftersom efterfrågan är hög. Den ökade vinsten ger utrymme till att investera i fler produktionsmedel; arbetskraft, maskiner och allt annat man använder i själva framställandet av varor, och kan då öka produktionen då kapital är en förutsättning för expansion. Vilket innebär att mer arbetskraft behövs, arbetslösheten sjunker i takt med att företagen anställer. Vinstmaximering.

Befolkningen får det långsamt bättre ställt, nya inkomsttagare innebär ökade skatteintäkter och fler konsumenter. Konsumering ökar tack vare ökad köpkraft.

De skuldsätter sig själva med de stigande priserna (orsakat av exempelvis inflation, prissättande eller marknadsekonomier). Arbetstagare begär löneförhöjningar för att deras inkomster inte räcker till lika mycket. Produktionskostnaderna ökar då arbetskraften och andra produktionsmedel så som råvaror blir dyrare – arbetsgivaren får högre utgifter och måste höja produktpriserna ytterligare för att täcka produktionskostnaderna. Detta genererar lägre vinster för företag och näringsliv. Löneökningarna ”äts” samtidigt upp tack vare stigande börser. Svenska produkter och varor blir dyrare för omvärlden, samtidigt som utländska är billigare; import mer attraktivt än export.

Den sjunkande arbetslösheten innebär att konkurrenskraften stärks för välutbildade, men generellt sänkt kompetens på arbetsplatsen eftersom urvalet av arbetstagare minskar. Försämrad produktionsproduktivitet.

Påföljden blir inflation.

Högkonjunkturen överhettas. Överhettning innebär att efterfrågan blir större än utbudet och den möjliga produktionen, produktivitetskapaciteten. Som följd vänder ekonomin, tillväxten haltar. Mindre konsumtion då KPI, konsumentprisindex, måttet på prisutveckling och inflationen stigit för kraftigt, orsakade av överhettningen. Inflationsoro gör att riksbanken höjer sin styrränta; Repo-räntan, vilket innebär att centralbanken, i detta fall riksdagen, kortsiktigt lånar ut pengar till bankerna. En höjd styrränta strama åt, ”kyler av” ekonomin och motverkar för hög inflation. Den höga styrräntan leder till högre räntor och gör att folk konsumerar mindre. Varsel, varning om uppsägning, på arbetsplatserna och åtstramningar görs, man effektiviserar. . Varsel; de mindre utbildade eller mindre skickliga arbetstagarna får sparken, de effektivaste arbetarna får behålla sina jobb samt att man endast behåller de mest nödvändiga maskinerna – således ökar produktiviteten samtidigt som produktionskostnaderna sänks betydligt. Produktionen blir mer effektiv i relation till produktionsmedel. Detta förebygger att företag och organisationer inte går i konkurs.

Investeringar uteblir, ingen vill ju satsa pengar på sjunkande skepp. Kronan försvagas på grund av låga aktier och uteblivna investeringar vilket stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden – internationellt intresse ökar; cirkeln möts.


Foto; Marte Nilsen, 2017

Författare: Marte Nilsen, 2017

Källor;
Carlgren, Fredrik, ”Produktivitet i näringslivet”, Publicerad 2016 9/10, Hämtad januari 2017
Kursnavet, ”Ekonomisk Politik”, Publicerad 2001, Hämtad februari 2017 Carlgren, Fredrik ”Valuta dopingens baksida” Publicerad 2016 17/11, Hämtad januari 2017
”Mer om fundamental analys”, swedbank, hämtad februari
Statistiska Central byrån; ”Svensk ekonomi är beroende av export”, ”Arbetslösheten tog fart under finanskrisen” Hämtad februari 2017

Konjunkturinstitutet; Maria Billstam, ”Fortsatt ljust stämningsläge”, Publicerad 2017 27/01
Ahlberg, Jonas, ”Samhällsekonomin”, publicerad 2015 8/9, Hämtad februari 2017

Källkritik;
Ekonomifakta, Frerik Carlgren är expert inom området, förtrodd av Svenskt Näringsliv samt att han jobbat vid Lunds Universitet. Kursnavet stödjs av en rad källor men saknar ansvarig utgivare, publicerings år eller liknande. Stöttades av Eu, Hörnäsands kommun samt riksorganisationen för distansutbildning; enligt sidan.

 

 

 

EMU inträde – utväger nackdelarna fördelarna?

Svenska kronan är en osäker valuta i den mening att den är så pass liten och bräcklig. Större ekonomier skulle kunna knäcka Svenska Kronan. Euron är en försäkring emot detta och är skyddad av dess storleken; omfång och omsättning. Så varför har vi inte redan övergått till Euron? Är det så stabilt som det ibland kan låta?

EMU:s syfte är att bidra till ekonomisk tillväxt, stimulera ekonomin och ge ökad sysselsättning och bildades 1999 men även främja goda stads finanser – den ska stämma överens med den politik och de lagar som eu har. Medlemsländernas politik kräver att politiken ”ska föras enligt principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens” enligt EU-upplysningen. Detta skulle medföra stora sociala skillnader då Sverige är en socialdemokratisk blandekonomi.

De länder som fullt samarbete har gemensam penning- och valutapolitik, deras valuta styrs alltså som en enhet ifrån Europeiska Centralbanken, ECB, i Frankfurt. Den är alltså samordnad ekonomisk politik.


Foto; Marte Nilsen, 2017

Att ingå EMU-samarbete skulle utöver det innebära att vi förlorar kontrollen över inflationsnivåerna, riksbanken som kan reglera, justera och devalvera valutan överlämnar ansvaret till den europeiska centralbanken. Devalvera betyder att ”sänka ned” valutan – det vill säga, försvaga den jämfört med andra valutor och medvetet se till att valutakurserna sjunker. Detta skulle uppnå en ökad konkurrenskraft internationellt. Motsatsen är revalvering vilket åstadkommer en högre valuta.

Räntevapnet av en självständig valuta försvinner, men även möjligheten att anpassa valutan efter samhället och den rådande situationen. Om Sverige skulle drabbas av en ekonomisk kris skulle centralbanken inte anpassa räntan efter Sveriges behov utan de tar hänsyn till hela Euro-zonen och agera därefter. Eller tvärtom, håller tillbaka Sveriges ekonomi och

näringsliv. Argumentet för att finanspolitik skulle vara en likvärdig ersättning kvarstår och menar på att Regeringens ekonomiska politik, finans- och valutapolitik räcker till att upprätthålla så ideala och gynnsamma förhållanden som möjligt.

Medborgares inflytande försämras eftersom möjligheten att demokratiskt ändra penningpolitiken, penningpolitiken som kan ändras av riksdagsbeslut.

Det är dessutom kostsamt att byta, sedlar och mynt måste ersättas; ett problem som är betydligt mindre idag än det var för ett decennium sedan eftersom handel digitaliserats. Och så tätt inpå det pågående sedelbytet. Dock är en självständig valuta ett hinder för handel, de handelsavtal som EU innebär utnyttjas till fullo genom att ingå EMU-avtal. Detta skulle erodera valutariskerna; att köpa instabila valutor som när som helts kan krascha.

Endast två av EU länderna har fått tillåtelse att välja själva om de vill ingå EMU – en av vilka just nu träder ur den Europeiska Unionen, övriga EU-länder förväntas konvertera så småningom, inkluderat Sverige.

Författare: Marte Nilsen, 2017

Källor;
EU-upplysningen ”EU har en ekonomisk och monetär union – EMU”, Publicerad; 2016 5/3, Hämtad; februari 2017
Kerpner, Joachim ”De bästa argumenten för och emot EMU”, Aftonbladet, Publicerad; 2003 27/3, Hämtad; februari 2017
Flam, Harry och Gleisner, Ann-Sophie ”EMU”, National Encyklopedin, Saknar publikations år, Hämtad februari 2017

Källkritik;
EU-upplysningen har i uppdrag att informera om EU. Artikeln är skriven av Kerpner som har lång erfarenhet som journalist, 2003. Tidningen som den publicerats i är oberoende-/socialdemokratisk. Ne, en encyklopedi som granskas.