LAS och arbetslöshet

Vad är LAS? 

I Sverige finns det många lagar och avtal på hur arbetsmarknaden ska gå till väga. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt. Men vad finns det för regler?

Las står för lagen om anställningsskydd. Sen 1974  har lagen gällt och innehåller en hel del principer och rättigheter. Det är en mycket viktigt lag i arbetsmarknaden som kan vara avgörande för framtida arbeten samt vara anledningen till att man inte får ett jobb alls.

Många olika saker regleras i Lagen om Anställningsskydd. En av dom är att en arbetstagare inte får sägas upp utan saklig grund. Saklig grund kan utövas i två huvud lägen, arbetsbrist och personliga skäl. Personliga skäl kan vara när en anställd missköter sig av olika slag. Det kan också innebära om den anställde har en sjukdom som hindrar denne med sina arbetsuppgifter den är anställd till att genomföra.

Enligt las kan då den anställde bli avskedad. Arbetsbrist kan innebära när det finns för lite arbetsuppgifter eller uppdrag, att ens företag får ekonomiska kritiska situationer eller att verksamheten på annat sätt skall omorganiseras. Men om ett företag säger upp anställda p.g.a arbetsbrist ska detta ske i ett visst system. En turordningsregel, grundsyftet med systemet är “sist in, först ut”.  Anställda som har arbetat på ett företag under längre tid har alltså sin plats säkrad medan anställda med kortare anställningstid får sparken. Skulle det vara så att dom anställda har lika mycket anställningstid avgörs avskedet via ålder, högre ålder ger företräde.

Dock finns det ett undantag med turordningssystemet. En ny förändring inom las som kom 2001. Och det är att ett företag med högst 10 personer anställda har rätt till att undanta 2 arbetare från turordningsreglerna. Men detta inträffar bara när arbetstagaren har en särskild betydelse för företaget enligt arbetsgivaren. Undantaget får alltså inte ske slumpmässigt.

En till viktig punkt i las är vad den uppsagda har för rättigheter. Den uppsagda har nämligen företräde till återanställning på samma företag, vilket innebär att den har rätt till arbete om arbete blir ledigt. Dock rör detta sig bara om den anställde har arbetat i sammanlagt minst ett år de senaste tre åren på samma företag. Förturen gäller  också endast under tiden den anställde får sitt besked om uppsägning och nio månader framåt.

Finns det något undantag med Las?

Las är en tvingande lag. Men i vissa fall händer det att arbetstagarorganisationer med hjälp av kollektivavtal kommer överens med arbetsgivareorganisationer att ta ett steg från turordningsreglerna och principen om företrädesrätt till återanställning. Det går dock inte att hur som helst bestämma vad som ska frångås och inte. I las finns det detaljerat om vilka reglar som kan regleras och på vilken nivå  kollektivavtal måste vara slutet på.

 

Källhänvisning:

RegeringenLag om anställningsskydd, 1982-02-24.

Eftersom det är regeringen som ligger bakom denna information blir den väldigt pålitlig. Regeringen är vårt styre och använder oftast sina egna källor.

LänsstyrelsenArbetsmarknaden, 2016

Min andra källa är från en hemsida som är till för att lättare komma in i samhället.  Trovärdigheten ligger i källans skrivare, vilket är länsstyrelsen. Texterna är sakligt skrivna utan undertoner.

Vision, Lagen om anställningsskydd – LAS

Text av Tilde Appelgren. 21 februari 2017

LAS, ett hinder på arbetsmarknaden eller en säkerhet för arbetarna?    

Det finns många åsikter gällande Las. Står las för anledningen till arbetslösheten?  Är arbetsmarknaden stel p.g.a. las? Kan las vara en diskriminering? m.m.… Eftersom las har en såpass stor roll mellan arbetstagare och arbetsgivare är det inte så konstigt att det lagen ofta hamnar i stora konflikter. Vilka följder får arbetsmarknaden med las i spelet?

I artikeln ”Gör om reglerna för anställning från grunden” (01-02-2015, Dagens Nyheter) berättar cheferna på Teknikföretagen Åke Svensson och Anders Weihe att las inte är en fungerande lag för samhället idag. Artikeln tar upp konsekvenserna med las och att den måste reformeras till en modern lagstiftning. Ett av problemen som framtas är att las hindrar arbetsgivare att ge arbetstagare en rimlig anställningstrygghet. Artikeln nämner Nils-Åke Hallström och han har råkat ut för just detta problem. Nils-Åke Hallström arbetar som entreprenör och med de 3 företag han driver i Hallströmsgruppen försörjs nära två hundra familjer. Och med företag ute på marknaden kan det krävas ny kompetens. Därför investerar företagen årligen tiotals miljoner för ny teknik. Detta bland annat genom att anställa ny personal. Men när företagen går neråt och blir tvungna att säga upp anställda blir det dom nya välutbildade som får lämna. Turordnings systemets “sist in, först ut” princip kommer i spel. Det blir alltså ingen riktig trygghet för ny anställda. En annan följd av konsekvenser som uppkommer av detta är att det också stänger unga människor ute.  Det blir krångligt för dom att komma in på arbetsmarknaden.

Som Åke Svensson och Anders Weihe sen fortsätter med att förklara påverkar las även ny anlända. Enligt SCB har hälften av alla flyktingar fått arbete efter 8 år.  Både skribenterna ser alltså detta som ett stort hinder för flyktingar att komma in i samhället och mista chansen att få enklare tillgång till språket. En allt tydligare linje bildas i samhället. “För oss är det tydligt att utformningen av arbetsrätten i dag är en av de största stenarna i den mur som hindrar många människor från att få jobb.”- Åke Svensson och Anders Weihe till Dagens Nyheter.

Men i artikeln “Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd” (02-02-2017, Nacka Värmdö Posten) blir synen på las lite annorlunda jämfört med texten artikeln ovan. NVP berättar att en man ville söka pappaledighet men fick istället hån från chefen och ett par dagar senare fick han höra att han blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Mannen anmälde detta till DO, Diskrimineringsombudsmannen och företaget han arbetade på fick verkligen betala. 40 000 kr i skadestånd, plus 15 000 kr för ekonomisk skadestånd och mannen fick sitt jobb tillbaka. Eftersom mannen blev avskedad utan saklig grund som är en lag inom las kunde han alltså anmäla detta.

Det finns många positiva lagar och effekter med las men det finns många hål i den också. När ett företag säger upp personal är ett exempel. Det är opassande att avskeda personal med minst anställningstid eftersom det kan vara dom som hjälper företaget att växa. Jag kan förstå att det måste finnas ramar om hur och vem som ska avskedas men via anställningstiden förstår jag inte. Skulle den lagen ändras till t.ex. vem som ger mest till företagen skulle kanske problemen med separationen mellan ungdomar och arbete försvinna.  Det kan också vara så att det kan finns otroligt olämpliga anställda på ett företag som arbetsgivaren hellre vill avskeda men inte kan, för dom har vart med längre. Det leder till större klyfta i arbetsmarknaden och det blir en konstig oklar otrygg cirkel med turordnings systemet. Men sen är det jätte bra att arbetstagare har rättigheter som gör att dom inte kan bli sparkade hur som helst. Som den senare artikeln tar upp är det ett jätte bra exempel på att las fungerar och att rättvisa ställs till rätta.

Men som ungdom som inte ska söka fast jobb förrän om många år kan en ändå blir lite varsam och osäker på hur det kommer gå till i framtiden. Som den första artikeln tog upp blir jag rädd p.g.a. turordnings systemet och att det inte ger mig trygghet. Vem vill söka fast jobb när en vet att en hamnar längst ner på listan? Det kanske det inte är turordnings systemet i sig som är helt fel, det kanske mest handlar om säkerheten i ett företags ekonomi. Det kanske handlar om okunskapen som blir en osäkerhet och osäkerheten som blir ett hinder för att ta ett steg in i arbetsmarknaden.

Illustration: Tilde Appelgren

Källhänvisning:

Anders Weihe och Åke Svensson“Gör om reglerna för anställning från grunden”, DN Debatt. 2015-01-02

DN är Sveriges största morgontidning som också säger sig själva vara en icke vinklad fristående tidning. Tidningen är fortfarande aktiv och specialiserar sig i nyheter.

Hanna Reinholdsson“Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd”, Nacka Värmdö Posten. 2017-02-02

Nacka Värmdö Posten är en tidning som delas ut i Nacka och Värmdö. Artikeln “Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd” är väldigt relevant och ny, tidningen är fortfarande pågående.

Text av Tilde Appelgren. 21 februari 2017

Arbetslöshet

Sverige är ett av de länderna med lägst arbetslöshet i hela världen. Men arbetslösheten ett kontinuerligt problem, alla länder har problem med förlorad potential som inte nyttjas till sin fullo. Cirka 13% av alla ungdomsarbetslösa idag har varit arbetslösa i ett halvår eller mer. Den rådande regeringen skrev en proposition i sin budget om att Sverige till år 2020 skulle öka antalet arbetande och jobbtimmar så mycket att Sverige skulle nå lägst arbetslöshet i hela EU. Men då måste det skapas fler jobbtillfällen. 51 900 mindre personer är arbetslösa i januari i år jämfört med januari 2014 med den då sittande regeringen. Idag har arbetslösheten minskat i alla grupper i det svenska samhället, till och med bland de som varit arbetslösa under längre tider. Nu ligger arbetslösheten på 7,3%. Tyvärr har dock ungdomsarbetslösheten i Sverige ökat, samtidigt som långtidsarbetslösheten sjunkit. Det är på grund av LAS4, då den lagen driver arbetsgivare att tillämpa sist in-först-ut-tänket. Det betyder att löntagaren med minst anställningstid är den som måste sägas upp när företag tvingas skära ner. Detta leder till att unga vuxna som är nya på arbetsmarknaden får det svårt att komma i arbete. Efter grundskolan förlorar många lusten och känner sig för omotiverade för att fortsätta utbilda sig själva vidare.

Cirka 12 000 underåriga går ut nian utan att vidare följa sin utbildning. Var fjärde ungdom mellan 15 och 24 år studerar eller arbetar ej, detta påvisar en rapport av Svenskt Näringsliv, men vad har de för sig? De brister sedan i utbildning och saknar erfarenheten för att få jobb. Detta är gruppen som borde känna sig bekymrade för långtidsarbetslösheten. Fortgår detta så drabbas det svenska näringslivet av ett stort generationsglapp utan arbetare.

    

Bild: Julia Vikman Statistik: SCB

©Jessica Ritzén, Skribent på DN

Arbetslöshet och marknaden

Hur blir marknaden påverkad av arbetslösheten? När en stor del av befolkningen saknar betalt arbete sker ett flertal stjälpande konsekvenser för samhället, utan arbetskraft kan företag inte producera och som arbetslös kan man heller inte konsumera. Ekonomin blir låst. Människor utan en fast inkomst eller en inkomst lägre än 18 000kr per månad behöver inte betala inkomstskatt. De besitter oftast heller inte nog med pengar för att kunna konsumera. När efterfrågan minskar, vill företagen lyckas sälja alla varor de redan producerat för mycket av, då sänks priserna och människor vågar konsumera. Samtidigt betalar Sveriges välfärdssystem ut stora summor i bidrag för att göra arbetslösas liv halvt drägliga. Människor som faktiskt har kompetens får inte komma i arbete och lever på bidrag liknande existensminimum. Varken samhället eller individen tjänar på arbetslöshet. Notera också att individen utan arbete förlorar sin tjänstepension då jobbtagaren inte har en arbetsgivare som förser en med pengarna. Arbetaren förlorar också pengar från den allmänna pensionen när hen inte arbetar. Arbetslöshet leder också till emigration ut från olika områden i Sverige. Vissa samhällen lämnas kala och därmed förlorar många småstäder och sina verksamheter eftersom ingen har råd att konsumera, därmed ökar utflyttningen ur småsamhällen samtidigt som urbaniseringen ökar. Däremot följer arbetslösheten konjunkturcykeln och inte det motsatta, det farligaste för Sveriges ekonomi är när människors rädsla för att bli arbetslösa blir stor. Då sparar befolkningen för framtiden och vågar inte konsumera, vilket leder till att företagen inte får sålt. Då får företagen, som nämnt ovan, skära ner och avskeda på riktigt. Det blir en ond cykel.

Hur minskar man arbetslösheten?

* Reformera LAS för ungdomarnas skull.

* Ökade jobbskatteavdrag.

* Skapa mer nystartsjobb.

* Minska antalet jobbtimmar och anställ istället mer personal.

* Gör det mer attraktivt för unga att fortsätta studera.

* Förenkla bildandet av företag.

Lösningar: Olika partier har olika åsikter, men ett gemensamt drag inom vänsterpolitiken är att man ska minska antalet jobbtimmar och anställa fler arbetare i den offentliga sektorn, samt att höja ersättningen från a-kassan. Tanken är att om befolkningen har råd att konsumera kan företagen blomstra och fortsätta växa, då behöver de anställa mer arbetare och därmed sjunker arbetslösheten.

Inom vänsterpolitiken anser många politiker att det finns ett flertal olika sätt att lösa den rådande arbetslösheten under lågkonjunktur. Men man ska inte sänka lönerna så att företagen ska kunna anställa fler arbetstagare, för då kan lönerna sänkas generellt. Socialdemokraterna fokuserar t.ex. på att fler arbetare ska få fasta anställningar istället för vikariat eller provanställningar. Det existerar redan för många provanställningar, det är ett sätt för arbetsgivare att kontrollera sin arbetskraft på. Om man känner sig osäker på sitt jobb så är det heller inte lika säkert att man organiserar sig fackligt eller vågar bråka om sin lön.

Andra gemensamma drag inom vänsterpolitiken är att man inte ska sänka skatter vilket skiljer sig från högerpolitiken.

Högerpolitiker vill istället att det ska vara billigt att rekrytera alla som är 26 år och under, för att det leder till att fler jobb alstras. De bedömer att man ska stryka arbetsgivaravgiften helt och hållet för samtliga under 26 år. Anledningen är att det ska förenkla jobbet för ungdomar att kunna stå på egna ben. Detta leder till att många kan starta sina vuxna liv med en säker grund.

Enligt högerpolitiken ska pengarna man tjänar vara skattebefriade. Det är också viktigt för arbetslösa att skaffa personliga kontakter eftersom arbetsförmedlingen inte förmedlar nog med jobb, genom provanställningar får unga arbetande olika arbetsgivare, och pröva på vilka jobb som passar dem, därmed får de också kontakter med sig för framtiden.

Däremot ska det inte bli väsentlig för unga att ha kontakter. De löser denna fråga genom att konkurrens sätta arbetsförmedlingen.

Andra lösningar Alliansen presenterat under sina år är t.ex. jobbskapande reformer samt att värna om jobbskatteavdraget. Det kommer göra att fler jobb kommer till samt att man kan leva på sin egna lön.

Illustration av Tilde Appelgren

Källor:

Ekonomifakta, Arbetslöshet per månad, 15–74 år. (hämtad 2017-02-20) Fälldin, Alexander. Sveriges Radio, Regeringens arbetslöshetsmål: så har det gått. (Publicerat 2016-10-30 08:55) (hämtad 2017-02-17) -Sveriges Radio är en statlig källa, därmed får den inte vara partisk. Informationen från Sveriges Radio är som från en andrahandskälla.

Karlsson, Patrik. Svenskt Näringsliv, Minska ungdomsarbetslösheten. (hämtad 2017-02-18) Kärrman, Jens. Dagens Nyheter, Så har åtgärderna mot arbetslösheten påverkat sysselsättningen(publicerad 2013-01-03) (hämtad 2017-02-17) Ritzén, Jessica. Dagens Nyheter. En av tio unga står utan försörjning i Stockholm. (Publicerad 2016-11-22) (Hämtad 2017-02-20)

-DN är en känd nyhetssida som många av den svenska befolkningen läser varje dag, tidningen är populär och ofta omnämnd av en anledning. De som jobbar på DN är utbildade journalister och sätter sig ordentligt in i ämnen innan de skriver om dem.

SCB, Arbetslösheten tog fart under finanskrisen. (hämtad 2017-02-18)

Sonidsson, Eva & Nilsson, Ingemar. Socialdemokraterna Västernorrland, Sveriges ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. (hämtad 2017-02-20)

-Socialdemokraterna är ett officiellt parti och sitter i regeringen just nu, jag skulle lita på informationen de har på sina sidor eftersom skribenterna är utbildade politiskt.

Ydrenäs, Rickard. Privata Affärer, Så påverkas pensionen vid arbetslöshet. (publicerad 2009-04-23) (hämtad 2017-02-17)

Wikiveristy, Utbud och efterfrågan. (Senaste ändring 2015-03-21 09:05) (hämtad 2017-02-18) Reflex 123, Gleerups Utbildning AB, Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson. (Publicerad:2012) Vänsterpartiet, Arbetslösheten (publicerad: 2017) (hämtad:2017-02-20) Moderaterna, Arbetslösheten (publicerad: 2016) (hämtad:2017-02-20) Ullenhag, Erik & Björklund, Jan, Liberalerna, Avskaffa LAS, (publicerad:2015-04-23) (hämtad: 2017-02-21)

Texter av Julia Vikman. 21 februari 2017

Ekonomiska kretsloppet

Ekonomiska kretsloppet (Företagen, hushållen, offentlig sektor och Kreditinstituten).

I vårt ekonomiska kretslopp så är det företagen som skapar produktionen. Företagen använder arbetskraft från hushållen som får inkomst genom sitt arbete. Hushållen konsumerar produkter från företagen med hjälp av sin inkomst de fått genom jobb. Hushållen spara pengar i bankerna, de måste betala skatt till den offentliga sektorn (Staten, kommunernas och landstingets verksamhet) och de (offentliga sektorn) importerar produkter från utlandet. Företagen lånar till investeringar från bankerna. Sedan säljare företagen produkter till den offentliga sektorn och sälja produkter till utlandet. Banken bidrar med lån till offentliga sektorn, offentliga sektorn sparar på Banken. Fabriker sparar på Banken, Banken ger lån till Fabrikerna.

Fabriker betalar en skatt till Offentliga sektorn, Offentliga sektorn ger olika bidrag till Fabrikerna

I det ekonomiska kretsloppet går allt runt precis som i ett vanligt kretslopp, om en faktor får problem så innebär det problem för någon annan.

Hushållen

Samhället styrs av ekonomin och hur olika aktörer förhåller sig till varandra. En av de större aktörer är ”Hushållen”. Hushållen ingår både i det lilla och stora ekonomiska kretsloppet. Ett hushåll kan vara allt från en person till en familj med 10 medlemmar. Ekonomin i hushållet kallas privat ekonomi. Vi tar dagligen beslut som påverkar vår ekonomi, Vi lånar pengar, sparar och skyddar oss mot olika händelser och olyckor genom att teckna försäkringar. För att förstå dess roll i samhället så måste man veta vilka flöden som går mellan de olika aktörerna. Dom sammanfattas i ”reala” och ”monetära” flöden. Reala flödena är de olika tjänster och varor som utbytes. Monetära flöden är hur pengar förflyttas i kretsloppet.

I Sveriges samhällsekonomiska kretslopp är de störta aktörer hushållen, kreditinstituten, företagen och den offentliga sektorn. Genom att studera vilka ”varor och tjänster” som går mellan hushållet och de andra så kan man förstå vad dess roll är i kretsloppet.

Det lilla kretsloppet:

De aktörer som ingår i det lilla kretsloppet är hushållen och företagen. De reala flödena som går från företagen till hushållen är varorna samt de arbeten som erbjuds och de reala flödena som går från hushållen är arbete. De monetära flödena som går från ”företag till Hushåll” är löner och från ”hushåll till företag” är betalning av varorna.

Det stora kretsloppet:

Det stora kretsloppet innehåller Hushållen, Den offentliga sektorn, företagen och kreditinstituten. Hushållen betalar skatt till Den offentliga sektorn samt reducerar möjligheten att ta lån och transfereringar. På Kreditinstituten så sparar hushållen samtidigt som Kreditinstituten ger räntor och lån från hushållen.

Det lilla och stora ekonomiska kretsloppet går in i varandra, dom båda har en stor betydelse för hushållen då allt är kopplat till vararna. Det är vi människor som styr och bestämmer hur vårt ekonomiska kretslopp ser ut och det är ju i hushållen människorna befinner sig .

Hushållens ränteutgifter:

Bild & diagram av Elin Sjölin

Kreditinstitut är den gemensamma benämningen på både företag som lånar ut pengar tex. Banker och kreditmarknadsföretag. Som innan nämnt så är Kreditinstituten en del av det stora ekonomiska kretsloppet. Kreditinstituten får pengar genom lån och räntor av aktörer som tex. hushållen och företagen sparar och får ränta på det från Kreditinstituten.

Kreditinstituten är viktiga som de andra i det ekonomiska kretsloppet och de påverkar och påverkas om något förändras.

Om fler är arbetslösa så kommer mindre människor ta lån från banken. Detta är på grund av att man inte får ta lån om man är arbetslös. Resultatet till detta är att banken får mindre inkomst och behöva höja sina räntor för att uppehålla sin ekonomi. Då påverkas både banken och andra aktörer som tex. Hushållen eftersom mindre kommer ta lån för det blir dyrare och banken kommer få en minskad inkomst.

Räntorna är där Kreditinstituten får sin inkomst och ger ut pengar. Man får betala ränta om man lånar pengar eller att man får ränta om man sätter in pengar på banken. Sätter man in pengar på banken får man ränta för att man i praktiken lånar ut pengar till dem. Banken lånar ut ers pengar vidare, bland annat i form av lån till andra kunder. Detta tar banken betalt för i form av ränta.

Höga räntor påverkar även företagen då nya företag inte kommer kunna starta upp. Detta är ju både bra och dåligt, mindre människor med bra idéer inte kommer kunna ha chansen att öppna upp ett företag men det underlättar för dom redan stora företagen som ej får en större konkurrens.

Vid låg ränta så påverkas många, främst dom som planerar att låna.En låg ränta är alltså bra för dem med lån men mindre bra för dem som sparar pengar på banken.

Höga räntor vanliga under högkonjunktur då ekonomins kugghjul rullar på för fullt och låga räntor uppstår ibland under lågkonjunktur för att ekonomin skall sätta fart.

Källkritik:

Artikeln ”Privatekonomi” skriven av Finansinspektionen, Konsumentenheten den 08 januari 2015 är en av de flera källor jag använt till mina texter. Där kunde jag både hitta information om privat ekonomi och vår samhällsekonomi. Skribenterna som skrivit denna text är från Finansinspektionen, Konsumentenheten vilket är en statlig myndighet som övervakar finansmarknaden. Denna källa anser jag trovärdig då dom är en myndighet och statlig.

Artikeln ”BNP – Sverige” skriven av Fredrik Carlgren den 29/11 2016 har varit en bra källa. De berättar dels om BNP och ekonomin. Artikeln är skriven på sidan ”ekonomi fakta” som är en organisation som jobbar med att granska olika områden inom ekonomin. Deras skribenter tar endast fakta från SCB, OECD och Eurostat. Alla tre källor är offentlig svenska och internationell statistik.

Källor:

Artikeln heter ”Privatekonomi” och är skriven av Finansinspektionen, Konsumentenheten den 08 januari 2015.

Länk:

http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/privatekonomi#

Artikeln ”Ekonomiska kretsloppet” skriven av specialpedagogiska skolmyndigheten.

Länk:

http://www.lartecken.se/App/Pages/TeachingAids.aspx?NID=7338

Ordet ”kreditinstitut” i NE uppslagsverk.

Länk:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kreditinstitut

Artikeln heter ”BNP – Sverige” och är skriven av Fredrik Carlgren den 29/11 2016.

Länk:

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP—Sverige/

Artikeln ”Det lilla ekonomiska kretsloppet” skriven av Krister Brolin, Lars Nohagen och Bonnier Utbildning AB.

Länk:

http://viiverda1-4.cappelendamm.no/binfil/download.php?did=12380

Företag

Har en entreprenör lanserat en bra affärsidé kan hen bygga upp ett lönsamt företag vilket innebär att det finns tillräckligt stor efterfrågan hos kunderna för att det ska bli pengar över åt företagsägarna. Dessa pengar är vinsten. Vinst kan antingen spenderas av ägarna vilket ökar deras egen konsumtion eller investeras för att ytterligare utveckla och expandera företaget.

Oavsett vilket alternativ en väljer så har företaget bidragit till att skapa välfärd för ägarna eftersom att de får tillbaka de pengar som lagts ned på risken de tagit.

Ett företag skapar också välfärd för kunderna som får tillgång till billigare och bättre produkter, samt för de anställda på företaget som får betalt för sina tjänster i lön som de kan spendera på sina egna behov.

Lönsamma företag bidrar ytterligare till välfärd genom skattebetalning. En del av företagets vinst går till skatt, samt arbetsgivaravgift och inkomstskatt när de betalar lön till sina medarbetare.

Ett av de mest påtagliga samspelen mellan ekonomins aktörer sker mellan företagen och hushållen, detta kallas det ’lilla kretsloppet’. Man nämner ofta begreppen reala strömmar och monetära strömmar, där de reala innebär flöden av varor och tjänster medan de monetära står för flöden av pengar. Genom att båda parter är i behov av både reala och monetära strömmar bildas marknader; en varumarknad och en arbetsmarknad.

Varumarknaden bildas genom att företagen erbjuder varor och tjänster som efterfrågas av och betalas för av hushållen, alltså flödar reala strömmar från företagen medan de monetära flödar till företagen. Tvärtemot detta uppstår arbetsmarknaden då företagen är i behov av tjänster i form av arbetskraft och hushållen är i behov av pengar, i detta fall flödar reala strömmar till företagen och monetära strömmar ifrån dem.

By: Lova Mc Knight, 2017. Källa: Ekonomifakta.se & scb.se.

Offentlig Sektor

Det ’stora kretsloppet’ bildas när man involverar den offentliga sektorn, alltså det organ som har ansvar för de statligt ägda medel och ämnen som är övergripande för alla i Sverige. Dessa medel är bl.a. sjukvård, utbildning, försvar, domstol samt alla landets myndigheter och behandlas av antingen stat, landsting eller kommun. Landstinget hanterar frågor som kräver större ekonomiska tillgångar och berör större områden medan kommunen tar ansvar för samhällsservice. Utöver dessa tillgångar hanteras också en mängd olika välfärdstjänster som exempelvis lokaltrafik, pension och det allmänna försäkringssystemet. Hur aktiv den offentliga sektorn ska vara i ett lands ekonomi varierar mellan länder och styren, och är en politisk fråga som ofta debatteras. I Sverige finns en stor offentlig verksamhet tack vare ett antal reformer under 1900-talet’s gång som lett till att landet nu är en av de nationer som tar in mest skatt i proportion till sin ekonomi.

Det som utmärker den offentliga sektorn mest är att den är fullt finansierad av avgifter och skatter från befolkningen, alltså påverkas både företag och hushåll genom statens insamling av skatt samt utbetalning av ex. bidrag. Detta innebär att majoriteten av statens varor och tjänster är tillgängliga kostnadsfritt, medan en del också säljs till marknadspris.

Trots att den offentliga sektorn kan ses som en högre makt på grund av statens auktoritet i landet är den fortfarande beroende av de övriga aktörerna. Det är exempelvis nödvändigt för att det ska kunna erbjudas avgiftsfria tjänster att det finns gott om lönsamma företag. Saknas en välfungerande privat sektor går en stor del av den nödvändiga skatten som samlas in genom ex. anställdas löner förlorad. Företagen är essentiella arbetsgivare och utan välfärden som skapas av företagen för arbetare i form av lön stoppas de monetära strömmarna från hushåll till offentlig sektor. På samma sätt stoppas reala strömmar från offentlig sektor till hushåll ifall den går miste om tjänsterna folket har att erbjuda på sina statliga jobb.

Utgör offentliga företag ett hot för privata?

För att kunna reglera och hantera näringslivets, alltså de privata företagen, och den offentliga sektorns konkurrens förhåller vi oss idag till KOS; Konkurrenslagens regler om offentlig säljverksamhet. KOS-reglerna verkställdes i januari 2010 i syfte av att hejda så kallad ’osund konkurrens’ vilket uppstår när offentlig sektor tar plats på varumarknaden genom att erbjuda och sälja varor och tjänster på samma vis som ett privat företag.

Men varför är detta osunt? Är offentlig säljverksamhet negativt?

Eftersom att all statlig och kommunal verksamhet finansieras av det konstanta, stadiga flödet av skattepengar kan inget offentligt ägt företag gå i konkurs i praktiken, vilket självklart är en enorm fördel i och med att privata företag aldrig utsätts för samma risk för att stupa.

Utöver denna rent praktiska fördel av trygg inkomst anser jag också att det finns en tydlig skillnad i förutsättningar för att nå fram till konsumenter. En essentiell faktor i vad som får oss som kunder att finna tillit för ett företag eller varumärke, och bli villiga att spendera pengar på dess produkter är att vi känner att producenten är tillförlitlig och bryr sig om oss. Eftersom att den offentliga sektorns grundläggande syfte är att stödja och gynna befolkningens välmående är det naturligt att en dras till att handla från offentliga bolag, vilket resulterar i en konkurrensfördel tack vare dess auktoritet.

I samband med att de kommunala företagen ökar i både antal och omsättning ökar riskerar konkurrensen långsiktigt minska överlag. På grund av ovan nämnda faktorer riskerar offentliga aktörer att konkurrera ut existerande småföretag som verkar lokalt samt hejda uppkomsten av nya privata företag.

Om den osunda konkurrensen inte tyglas kan det teoretiskt sett resultera i ett offentligt monopol på varumarknaden genom att de statliga bolagen bidrar till ett sådant obarmhärtigt ekonomiskt klimat att privata företag inte klarar sig.

Foto: Cassadey Fedel, 2012.

De privatägda företagen bidrar stort till landets arbetsmarknad, likaså utgör den offentliga sektorn en enorm andel av Sveriges arbetsgivare. Det är dock oerhört riskabelt att ytterligare utöka denna andel då ett potentiellt utfall, ifall ett statligt monopol på varumarknaden skulle inträffa, kan bli att det offentliga även till slut får monopol på arbetsmarknaden.

Att ha en nation där hela landets befolkning arbetar statligt eller kommunalt är riskabelt eftersom att villkoren för varje arbetande människas levebröd då kan hanteras av en och samma myndighet. När en sådant stort och viktigt organ som arbetsmarknaden behandlas av en auktoritet ökar konsekvenserna i fall av ex. korruption inom auktoriteten eftersom att det skulle påverka så många människor. Likaså skulle risken för just korruption eller annat fusk inom den offentliga sektorn kunna öka på grund av den enorma makten som kommer med att ha ansvar för och kontroll över i princip hela landets fungerande.

För att avslutningsvis besvara ämnets frågeställningar, så är minskad konkurrens osund för näringslivet eftersom att det leder till mindre variation och valfrihet på både varumarknad och arbetsmarknad.

Källor

Bilaga ’Samhällsekonomi’ utgiven av Ekonomifakta för Svenskt Näringsliv, på Svenskt Näringslivs hemsida.
se, information publicerad av Sveriges Kommuner och Landsting, 08/12/15.
Statistik publicerad av Ekonomifakta och sammanställd av Statistiska centralbyrån.
Rapport ‘Osund Konkurrens’ utgiven av Företagarna på se.
Källdiskussion

Svenskt Näringsliv är en väletablerad arbetsgivarorganisation som företräder privata företag samt ägare till Ekonomifakta, och kan anses vara en tillförlitlig källa eftersom att det är ett välkänt och erkänt institut som varit aktivt under en relativt lång tid, sedan 2001, och som under denna tid vunnit tilliten av ett stort antal företagare.

Dock är organisationen som sagt konstruerad för att gynna just privatföretagare, alltså finns risken att informationen som publiceras i dess namn är vinklad eller att viss information undanhålls från allmänheten för att gynna verksamheten.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation och företräder arbetare inom alla kommuner, regioner och landsting vilket innebär att majoriteten av de anställda i landet har kollektivavtal om bl.a. lön tecknade av just SKL. Utifrån denna information kan en dra slutsatsen att den fakta som publiceras av organisationen är tillförlitlig och noggrant granskad för att hålla måttet för alla dess medlemmar.

Statistiska centralbyrån är en statistikproducent som bygger förtroende för att vara en tillförlitlig källa genom sin certifiering enligt den internationella standarden för marknads-, opinions och samhällsundersökningar. (ISO 20252:2012).

Företagarna är Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 70.000 företagare. Utifrån detta kan en dra slutsatsen att det är en mycket pålitlig informationskälla i och med att så många människor känt sig säkra nog i dess tjänster att de blivit medlemmar. Det är dock viktigt att ha i åtanke att föreningen stiftats för att representera och värna för just privatföretagares rättigheter och välfärd vilket innebär att informationen som publiceras ofta är vinklad för att gynna företag.

Privatekonomi

Privatekonomins olika grenar:

Privatekonomi är ett stort och ganska generellt övergripande begrepp för vad man kallar alla kategorier av ekonomin som behandlar privatpersoners inkomster, utgifter, tillgångar, skulder med mer.

Inkomster

Ens inkomst kan vara den lön, summa pengar en person tjänat genom arbete, inkomst av tjänst. Om du har eget företag så får du inkomst av näringsverksamhet, de pengar du tjänar på ditt företag.

Utöver detta kan en inkomst bestå utav de pengar du får ut av

a-kassa, föräldrapenning, sjukpenning och/eller den skattepliktiga delen av vårdbidraget. In i detta räknas också de pengar du tjänar på försäljning av hus, aktier med mer samt ränta och aktieutdelning som en inkomst,  detta kallas inkomst av kapital.

Utgifter 

En utgift är en produkt eller tjänst som kostar pengar.

Utgifterna kan delas in i olika kategorier, dels de utgifter som består av olika slags skatter, och dels de utgifter som består av din konsumtion.

Utgifter i form av skatt

Skatt är en återkommande utgift, det är något som är beständigt, alltså en utgift en aldrig kommer undan. Skatterna finansierar den statliga sektorn och på grund utav att en betalar skatt hjälper en till att finansiera välfärdssamhället bland annat. Däremot kan andelen skatt en betalar skifta, ju större inkomst en har – desto högre skatt får en betala. Detta kallas direkta skatter.

Ett annat exempel på skatt för privatpersonen är indirekta skatter vilket läggs på det en konsumerar, exempelvis moms som nästan finns på de flesta varor, produkter eller tjänster en konsumerar.

Utgifter i form av konsumtion

Utgifter i form av konsumtion kan vara det en väljer att exempelvis lägga en andel av ens inkomst eller tillgångar på, varor eller tjänster.

Oftast är dessa typer av utgifter mat, kläder, fritidsaktiviteter och intressen.

Konsumtion är även den en relativt beständig utgift, konsumtion av mat och kläder kan vara förutsättningar för en i ens liv och tillvaro, men det finns ingen lag på att det måste betalas på samma sätt som skatt. Det finns exempelvis ingen lag om att jag ska konsumera kläder varje månad.

Skulder

Skulder kan bestå av obetalda räkningar eller exempelvis ohållbara lån. En skuld är en förbindelse, det är en skyldighet att betala tillbaka en skuld. En skuld i form av ett lån är exempelvis oftast en förbindelse som innebär att en inom en viss tidsram skall ha betalat tillbaka skulden. En har oftast ett bestämt datum och belopp när en inleder en sådan här förpliktelse. 

Tillgångar

Tillgångar inom privatekonomin är ting som exempelvis fordon, fastighet, tomt, företag och så vidare som har ett ekonomiskt värde som ägs av privatpersonen. Som jag beskrev tidigare så är exempelvis fordon och fastighet bra exempel på materiella tillgångar, men sedan kan en som privatperson även ha immateriella tillgångar som exempelvis vissa rättigheter, exempelvis patent.

 

Foto: Hanna Edholt

 

Källa: e.conomic

Denna källa är är trovärdig då det finns flera källor som skriver detsamma vilket lägger tyngd på att faktan är korrekt. Skribenterna på sidan är arbetande på e.conomic, alltså utbildade och väl insatta i ämnet ekonomi.

 

Pensionens moraliska dilemma

Under en längre period har det debatterats om hur vidare OK det är för stora företag i Sverige att investera och placera aktier i krigsindustrin, vapenindustrin.

En rapport från Fair Finance guide 31/12-2015 visar att de största bankerna i Sverige investerar 4.7 miljarder i vapenföretag. Debatten handlar om hur okej och humant det är att ”exportera detta till länder som kränker mänskliga rättigheter och deltar i väpnade konflikter”.

En granskning som Fair Finance guide har gjort, visar att svenska folkets sparpengar investeras i företag som är involverade i vapenexporten. Detta leder till en rad konsekvenser, både globalt men också för bankens egna kunder. Som Fair Finance Guide yttrar på hemsidan så ”strider denna typ av export mot en rad olika principer i internationella konventioner och regelverk som syftar till att förhindra att vapen hamnar i fel händer.”

I och med att Sveriges banker investerar i vapenindustrin till länder som exempelvis Saudiarabien där kränkande av mänskliga rättigheter pågår, med svenska folkets sparpengar, så bidrar svenskarna indirekt till vapenexporten. Detta genom att dem fond-och pensionssparar.

Denna rapport visar att vinsterna bankerna får ut på detta är viktigare än kundernas förtroende eller mer fred på jorden. Men är verkligen kapitalet viktigare än att vara bra medmänniskor, välja bort vapenexporten och inte bidra till att u-länder förblir u-länder och i-länder förblir i-länder?

Ett argument för vapenexporteringen till exempelvis Saudiarabien har varit att man med vapen ska stabilisera platser där Sverige har handelsintressen.  Och eftersom det är nödvändigt för vår handel så borde det vara något Sverige arbetar för.

Men frågan är om det på något vis skulle vara säkrare för att man satte vapen i händerna på folk? Om detta argument ska lägga grunden för att Svenskarnas sparpengar ska användas och investeras i krigsindustrin, så kan man fråga sig

om dessa varor är så pass viktiga för handeln, att vi struntar i människors livsförhållanden och rättigheter.

 

Siffror: Fair Finance Guide 13/9-16

Diagrammet visar ett totalt investerat belopp (miljoner) som de 7 största svenska banker gjort i vapenexporten.

 

Källor:

DN debatt, Bo Forsberg, Jakob König 13/9-16

Fair Finance Guide 12/6-13

Aktuellt Fokus, Redaktionen 15/9-16

Svenska Freds 12/6-13

Källkritik:

Dagens Nyheter

DN är Sveriges största dagstidning, den är oberoende liberal.

Fair Finance Guide

Fair finance guide är en organisation som arbetar för privatpersonen. Källan är objektiv och opartisk gällande informationen en kan ta del utav då den redogör information för alla banker och har inte specificerat sig på någon. Det är en utomstående källa.

Aktuellt Fokus

Denna artikel är en utav många som stödjer artikeln som DN publicerat vilket bidrar till en trovärdighet I faktauppgifterna då faktaundersökningarna som gjorts i samband med detta i flera fall har resulterat i att samma uppgifter tillkännagivits.

Svenska Freds

Svenska freds är världens äldsta fredsorganisation. Denna organisation har uppmärksammats för sitt arbete ett flertal gånger, inte minst vann en utav grundarna Klas Arnoldsonnobels fredspris 1908. Organisationen jobbar för fred på Jorden genom andra lösningar än väpnade konflikter.

 

Vad är en budget?

Budget är en ekonomisk plan för en specifik tidsperiod. Budgeten är baserad på kostnader, intäkter, utgifter, skulder, kassaflöden och resurser. Genom att planera en budget så får en koll på sin ekonomi. Det kan gälla privat ekonomi, företagsekonomi eller statens ekonomi där staten gör en budget för landet som kallas statsbudgeten.

Många tror att budgetering innebär att begränsa ens utgifter och ta bort roliga saker i livet vilket är fel. Det handlar mer om att förstå hur mycket pengar en har och vart de tar vägen och planera hur en på bästa sätt kan använda dem.

Hur lägger en fram en stabil budget för ens familjs privatekonomi? Det är bra att börja med att dokumentera under några månader vart alla pengar tar vägen. Sedan kan man kartlägga sina utgifter och göra en årsöversikt. Tack vare detta skapas en tydligare bild över vad en lägger sina pengar på, och hur mycket pengar som krävs för de fasta samt rörliga utgifterna. (Fasta utgifter kan exempelvis vara hyra eller försäkring, sådana belopp som måste betalas varje månad. Rörliga utgifter kan vara sådant som varierar såsom kläder, bio och tandvård.)

För att få reda på hur mycket en bör avsätta varje månad till de fasta utgifterna, så dividerar man årstotalsumman av de fasta avgifterna med tolv. Då får en fram en siffra som berättar hur mycket pengar som behövs läggas på de fasta kostnaderna och hur mycket det finns kvar som kan läggas på annat. Lån brukar ibland betalas kvartalsvis, alltså var tredje månad, därav är detta ett bra sätt att få bättre perspektiv på vika månader som kommer bli mer krävande och tyngre avseende utgifter.

Det kan vara svårt att förutspå hur ens ekonomi kommer se ut i framtiden, men tack vare en budget kan en på ett ungefär se vilka månader som kommer bli tuffare. Syftet med budgetering är alltså att en får koll på sina inkomster och utgifter och därmed kan leva ett mer stabilt och ekonomiskt säkrare liv.

 

 

 

 

Vågar en spara sin pension i fonder?

Hur ska man spara inför sin pension undrar många, det finns en mängd av alternativ, populärt är olika pensionsfonder. Men vad är för och nackdelar med sparande i fonder och hur gör man för att undvika pensionsbedrägerier såsom drabbat de som valt Allras pensionsfonder?

Det finns flera sätt att spara till pensionen på. Exempelvis att spara på ett vanligt sparkonto, kapitalförsäkring, investeringssparkonto (ISK) med underliggande fonder. En kan då spara till sin pension genom att till exempel sätta in pengarna i globala aktiefonder eller i räntefonder.  Detta innebär att en köper andelar i fonder, som därefter använder pengarna för att köpa aktier eller räntebärande värdepapper. Dock så finns det risker med att spara i fonder då de kan minska och öka i värde och därmed ökar risken för den pensionssparande att inte få tillbaka sitt satsade kapital.

Fördelen med att spara pensionen i fonder är att en inte betalar någon skatt då en säljer fonder och aktier eller tar ut pengarna för att köpa nya. Istället betalar man under året en summa grundat på värdet av ens sparande och ens insättningar under året, en schablonskatt.

En nackdel kan vara höga avgifter beroende på vilken fond en väljer, det är viktigt att undersöka skillnader och regler avseende avgifter när man jämför olika fonder.

Det är även osäkert då det är svårt att veta vilka fonder som värdemässigt kommer utvecklas gynnsammast. Vilka kommer lyckas? Hur vet en det? Om en väljer att lägga sina pengar i en fond som sedan visar sig vara ”dålig”, så sjunker ens pengars värde och ens besparingar minskar. Därmed riskerar en sin framtid som pensionär. Därför krävs det att en är på tårna och försöker förutspå eller studera vart man placerar sina pengar väldigt noga.

Dessutom finns det dessvärre mindre seriösa pensionsfonder som i princip lurar den sparande genom att ta ut väldigt höga avgifter samt göra ett dåligt jobb avseende avkastningen. Ett  aktuellt exempel på detta är fondbolaget Allra genom vilket många svenskar har förlorat mycket pengar, samtidigt som fondbolagsägarna har tjänat mycket pengar.  För att undvika denna typ av pensionsbedrägerier kan en helt undvik privata fonder och istället låta sin pension förvaltas genom statliga sjunde AP-fonden.

Foto: Emily Brisius

Källor:

Pensionsmydigheten,”Vad är en fond?”. Hämtad 2017-02-16

Nordea, Tips och råd om hushållsekonomi och budget. Hämtad 2017-02-19

SEB,Spara och Planera Pensionen. Hämtad 2017-02-19

Artiklar:

”Fyra sätt att pensionera sig”

DN ekonomi, Maria Crofts, 2015-03-21. Hämtad 2017-02-17

”Pensionsmyndigheten stoppar Allras fonder

DN ekonomi, Anna Karolina Eriksson/TT, 2017-02-14. Hämtad 2017-02-18diagram sam

”Alexander har plundrat svenska pensionärerna på hundratals miljoner”

Aftonbladet, Jan Guillou, 2017-02-19. Hämtad 2017-02-19

 Källkritik:

Dessa källor har jag valt att använda eftersom speglar olika sidor av ämnet, statlig myndighet, privata finansiella intuitioner och kritiskt granskande journalister.

Pensionsmyndigheten:  Statlig myndighet som har I uppdrag från staten att hålla reda på allas pensioner.

Nordea: En delvis statligt ägd bank som har både sitt eget och den enskilde medborgarens bästa som mål.

SEB:  En privat ägd bank som har både sitt eget, aktieägare och den enskilde spararens bästa som mål.

DN: En av Sveriges större morgontidningar, ska i alla fall på pappret vara opartisk och har i uppdrag att granska både privata och offentliga intressen.

Aftonbladet: En av Sveriges större kvällstidningar, bevakar gärna små och stora frågor hyr in namnkunniga experter och journalister. Kan ha en tendens till sensationsnyheter.