Grundläggande om BNP

Bruttonationalprodukt, ofta förkortat BNP, betyder summan, värdet, av alla de tjänster och varor som producerats under en tid i landet, vanligtvis under ett år. BNP är det vanligaste sättet att mäta ett lands ekonomiska tillväxt på då det kan ge en översiktlig bild över hur rikt eller fattigt ett land är. Sveriges bruttonationalprodukt var år 2011 3500 miljarder kronor varav tjänsteproduktionen stod för 70 procent av denna.

Det finns flera olika sätt att beräkna BNP på varav det vanligaste är att man uppskattar summan av inkomsterna från produktionen och därefter sammanställer detta i BNP, då det brukar vara över produktionsdelen det först finns information att läsa av. Ett annat sätt är att man genom att titta på hur befolkningen använder sig av alla de varorna som har producerats och sedan uppskattar ett värde utifrån detta. Ett tredje sätt att läsa av BNP på är genom att titta på befolkningens inkomster, men detta är ett relativt ovanligt sätt att beräkna BNP på.

Beräknar man BNP genom att titta på produktionssidan så använder man sig av något som heter förädlingsvärde. Det betyder att man subtraherar värdet av de varor och tjänster som krävts för produktionen från den totala summan. Förädlingsvärdet är till för att inte produktionens olika steg ska räknas in flera gånger och på så sätt ge ett missvisande värde.

Som ett slags mått på BNP med befolkningsmängden medräknat används BNP per capita som betyder BNP dividerat med invånarantalet i landet. Sverige har exempelvis haft en relativ låg BNP per capita sedan finanskrisen under 2008 med en snabb återhämtning under 2010 för att sedan återigen falla år 2011 och 2012.

Trots att man kan se ett relativt starkt samband mellan BNP per capita och levnadsstandard har denna metod för att mäta ett lands välstånd kritiserats flitigt. Enligt Kirk Hamilton Hamilton på Världsbanken, Thomas Sterner vid Göteborgs universitet och Johan Schaar vid Styrelsen för internationell utvecklingssamarbete (Sida) så är en av BNPs stora svagheter att den inte räknar med människors välbefinnande och trivsel samt att det inte finns möjligheter att se om produktionen har möjlighet att fortskrida.

Tidigare har medlemsländer i EU valt själva ifall pengar från olagliga affärer skall räknas med eller inte men sedan 2014 har alla EU-länder en skyldighet att räkna med dessa i sina nationalekonomiska uträkningar. Dessa har dock generellt sett en väldigt liten inverkan på ett lands totala BNP.

 

© Chayanin Wongpracha

 

Källkritik

Globalis.se ”BNP per invånare”

Hämtad 2017-02-07

Sköts av Svenska FN-förbundet. Siffror används av FN och världsbanken.

Ekonomifakta.se ”Tjänstebranscher bidrar mest till Sveriges BNP” 2017-02-28

Hämtad 2017-03-02

Skribent Fredrik Carlgren, chef för Ekonomifakta och arbetar med ekonomi, skatter och offentlig ekonomi.

Statiska centralbyrån ”Tjänstebranscherna bidrar mest till Sveriges BNP”

Hämtad 2017-03-07

Statiska centralbyrån är en statlig förvaltningsmyndighet. Skribent är Johannes Holmberg.

SvD Debatt ”Hållbar välfärd kan inte mätas med BNP” 2011-04-16

Hämtad 2017-03-07

Debattörer är Kirk Hamilton från världsbanken, Thomas Sterner från Göteborgs universitet och Johan Schaar, sida.

 

BNPs brister

BNPs brister

 

Trots att man kan se ett visst positivt samband mellan ett lands välfärd och BNP så har det även framförts viss kritik i huruvida det verkligen går att mäta ett lands välstånd med BNP. Grundresonemanget lyder från de flesta håll att ett lands tillväxt på BNP kan komma från både till exempel krig men också utbildning och många påpekar därför på att BNP ger en väldigt missvisande bild av befolkningens faktiska välmående. Klädproduktion för 1000 kr ger ju lika stor ökning i BNP som produktionen av cigaretter för 1000 kr. Förtydligat kan man säga att BNP är ett mått på landets ekonomisk aktivitet och inte nödvändigtvis dess välstånd utan snarare dess materiella tillstånd. Till exempel så kan sjukvård och utbildning kanske anses vara viktigare för välfärden än de ekonomiska bitarna och detta är då något som BNP inte kartlägger. Inte heller räknas donationer, hemarbete och ideella insatser in i BNP trots att det är ekonomisk aktivitet.

 

Ett annat viktigt resonemang som förts fram på senare tid är att BNP inte heller tar hänsyn till landets miljöpåverkan, till exempel Tysklands brunkolsbrytning som förvisso bidrar till landets tillväxt av BNP men som samtidigt inte tar hänsyn till den negativa klimatpåverkan den lämnar efter sig. Ett alternativt sätt att beräkna ett lands välstånd anses därför av många att vara ytterst nödvändig och ibland till och med helt nödvändigt så att man inte helt exploaterar naturresurserna till den grad att de inte längre existerar. Att detta kan ske är tack vare att man bara ser till effektiviseringen av produktionen utan att ta hänsyn till dess klimatpåverkan. Detta blir då i längden inte hållbart sett ur ett klimatperspektiv.

 

 

Det finns även en grundläggande problematik gällande BNP per capita som används som ett mått på produktionen med befolkningen medräknat och det är att det inte alls visar på hur kapitalet är fördelat mellan befolkningen, 5 % av de allra rikaste skulle ju i praktiken kunna väga upp för de resterande 95 %, de fattiga.

Mauritz Brännström (2017) Faktauppgifter från Statiska Centralbyrån

 

Källkritik

Carlgren, Andreas, Eklund, Klas och Rockström, Johan. ”Vi måste börja mäta välfärd på andra sätt än med BNP”, 2014, DN debatt.

Hämtad 2017-02-03

Skribenter är Andreas Carlgren, tidigare miljöminister och vice ordförande i Stocholm Environment Institute, Klas Eklund som är senior ekonom vid SEB och Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Center .

 

Forskning.se ”BNP och tillväxt

Hämtad 2017-02-03

Forskning.se drivs av ett flertal myndigheter och stiftelser som tillsammans finansierar med Sveriges lärosäten finansierar forskning. Nyheterna kommer från universitet, högskolor, forskningsinstitut bland annat.