BNPs brister

BNPs brister

 

Trots att man kan se ett visst positivt samband mellan ett lands välfärd och BNP så har det även framförts viss kritik i huruvida det verkligen går att mäta ett lands välstånd med BNP. Grundresonemanget lyder från de flesta håll att ett lands tillväxt på BNP kan komma från både till exempel krig men också utbildning och många påpekar därför på att BNP ger en väldigt missvisande bild av befolkningens faktiska välmående. Klädproduktion för 1000 kr ger ju lika stor ökning i BNP som produktionen av cigaretter för 1000 kr. Förtydligat kan man säga att BNP är ett mått på landets ekonomisk aktivitet och inte nödvändigtvis dess välstånd utan snarare dess materiella tillstånd. Till exempel så kan sjukvård och utbildning kanske anses vara viktigare för välfärden än de ekonomiska bitarna och detta är då något som BNP inte kartlägger. Inte heller räknas donationer, hemarbete och ideella insatser in i BNP trots att det är ekonomisk aktivitet.

 

Ett annat viktigt resonemang som förts fram på senare tid är att BNP inte heller tar hänsyn till landets miljöpåverkan, till exempel Tysklands brunkolsbrytning som förvisso bidrar till landets tillväxt av BNP men som samtidigt inte tar hänsyn till den negativa klimatpåverkan den lämnar efter sig. Ett alternativt sätt att beräkna ett lands välstånd anses därför av många att vara ytterst nödvändig och ibland till och med helt nödvändigt så att man inte helt exploaterar naturresurserna till den grad att de inte längre existerar. Att detta kan ske är tack vare att man bara ser till effektiviseringen av produktionen utan att ta hänsyn till dess klimatpåverkan. Detta blir då i längden inte hållbart sett ur ett klimatperspektiv.

 

 

Det finns även en grundläggande problematik gällande BNP per capita som används som ett mått på produktionen med befolkningen medräknat och det är att det inte alls visar på hur kapitalet är fördelat mellan befolkningen, 5 % av de allra rikaste skulle ju i praktiken kunna väga upp för de resterande 95 %, de fattiga.

Mauritz Brännström (2017) Faktauppgifter från Statiska Centralbyrån

 

Källkritik

Carlgren, Andreas, Eklund, Klas och Rockström, Johan. ”Vi måste börja mäta välfärd på andra sätt än med BNP”, 2014, DN debatt.

Hämtad 2017-02-03

Skribenter är Andreas Carlgren, tidigare miljöminister och vice ordförande i Stocholm Environment Institute, Klas Eklund som är senior ekonom vid SEB och Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Center .

 

Forskning.se ”BNP och tillväxt

Hämtad 2017-02-03

Forskning.se drivs av ett flertal myndigheter och stiftelser som tillsammans finansierar med Sveriges lärosäten finansierar forskning. Nyheterna kommer från universitet, högskolor, forskningsinstitut bland annat.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *