Ekonomisk kris

CC0 Public Domain

Ekonomiska kriser   

Det är svårt att predicera en ekonomisk kris, men de uppkommer ofta när det sker drastiska förändringar i de faktorer som bidrar till ekonomins helhet. Snabba och stora förändringar av priser på varor eller valutor kan leda till påfrestningar och konkurser för företag, vilket i sin tur ökar den ekonomiska instabiliteten i samhället, som kan yttra sig i en ökad arbetslöshet och ekonomisk stagnation.

Syftet med att sälja varor och tjänster är vanligen att tjäna pengar. En balans mellan att tjäna så mycket som möjligt, så kallad vinstmaximering, och samtidigt se till att det finns en god efterfrågan. När priset är mycket högre än varans faktiska värde ökar det risken att man skapar en spekulationsbubbla. Ett exempel på en spekulationsbubbla är den nuvarande bostadsmarknaden, där priserna stiger och det blir svårare och svårare för alla som inte redan har bott sig rika att kunna komma in på bostadsmarknaden. En orsak till denna bubbla är att det finns många som flyttar till Stockholm samtidigt som bostadsbyggandet går mycket långsammare. Det gör att efterfrågan är högre än utbudet, och att de som köper hus måste betala överpris. De som redan har en bostad sedan länge kan sälja dyrt och tjäna stora pengar.

Som nationalekonomerna John Hassler och Per Krusell påstår ”dagens låga räntor leder till höga priser, stora skulder och höga risker” (”Klaga inte på minusräntan, ställ om till lågräntesamhälle” DN debatt den 19 februari 2017). Då inflationen är låg eller obefintlig så kommer inte heller lånen att minska i värde över tid, något som tidigare generationers låntagare har kunnat utnyttja. Då priserna ökar mer än människornas inkomstökningar kommer har vi skapat en bostadsbubbla. Med andra ord är sannolikheten stor att vi kommer allt närmare den dag då priset på bostäder kommer att rasa, d.v.s. spekulationsbubblan spricker. Ägare som har stora lån blir de stora förlorarna; de  som måste sälja sina bostäder billigare än vad de köptes för, samtidigt kommer många  Detta är ett exempel på en ekonomisk kris. Spekulationsbubblorna kommer dock i olika former som kan påverka samhället på olika sätt och i olika svårighetsgrader.

Inflationskris är en annan form av ekonomisk kris. Ett bra exempel är mellankrigstiden i Tyskland. De hade ett stort krigsskadestånd att betala efter första världskriget, många strejker och mycket arbetslöshet stoppade upp produktionen av varor, och de varor som tillverkades såldes för skyhöga priser. För att lösa problemen valde den tyska staten att trycka ut mer pengar, vilket i sin tur ledde till att värdet på valutan sänktes till den grad där pengarna tillslut blev i princip värdelösa. Inflationen ledde till att många av Tysklands invånare blev ruinerade, även många rika blev fattiga. Banker gick i konkurs, vilket skylldes på judarna. Man skulle kunna säga att en av konsekvenserna av denna ekonomiska kris var andra världskriget.

Författare: Isabelle Axelsson, 2017

Källor:

John Hassler & Per Krusell, DN, 2017/02/19 Klaga inte på minusräntan, ställ om till lågräntesamhälle Hämtad 2017/02/19

Robert de Vries, SO-rummet, 2016/12/04 Mellankrigstiden Hämtad 2017/01/30

Håkan Lindgren, NE.se, Finanskris Hämtad 2017/01/30

Foto; Isabelle Axelsson, 2017

Samband mellan arbetslöshet och ekonomisk kris

Frågeställningar; hur påverkas arbetslöshet av ekonomisk kris, vilka jobb påverkas mest, och hur påverkas ekonomin av arbetslöshet?

I efterdyningarna av en ekonomisk kris brukar arbetslösheten stiga. Detta då arbetsgivarna har sämre finanser att betala lön till så många arbetare som innan krisen. Oftast är det arbetare inom den privata sektorn som påverkas mest, det vill säga de som arbetar inom privata företag, organisationer och industrier (SCB, Sverige i siffror). De som jobbar inom den offentliga sektorn (stat, landsting och kommuner), påverkas normalt inte lika snabbt av landets försämrade ekonomi. Under långvariga kriser är det dock vanligt att man även skär i den offentliga sektorn. Detta är dock ofta impopulärt då det drabbar välfärden, och politiker vill undvika att göra sig impopulära hos stora grupper i samhället.

Andelen arbetslösa påverkar också landets ekonomi. När arbetslösheten ökar så påfrestar det landets ekonomi. Staten måste dela ut arbetslöshetsersättning och andra bidrag till fler personer, och får samtidigt in mindre inkomster då folk betalar mindre skatt. Det här kan leda till en stagnation av landets ekonomi. En viktig aspekt är att de som drabbas av långvarig arbetslöshet förlorar arbetslivserfarenhet, kompetensutveckling och självkänsla, vilket gör det ännu svårare att få ett jobb. Många personer måste söka och ta jobb som de är egentligen är överkvalificerade för och som ger en lägre lön. En konsekvens är sämre privatekonomi, lägre skatteinkomster för staten, och svårare att få ett jobb som man är kvalificerad för. När andelen arbetslösa och personer med låglönejobb ökar, ökar även klyftorna i samhället. I samband med kriser är det ofta de som har låg utbildning som berörs mest. Utbildning är en viktig metod att få tillbaka arbetslösa i jobb. Det gör att de har bättre chanser att få ett jobb, framförallt när ekonomin tar fart igen.

Sammanfattningsvis ökar arbetslösheten vid ekonomiska kriser, det drabbar främst de som har låg utbildning och jobbar i den privata sektorn. Det finns starka samband mellan ekonomi och andelen arbetslösa, en ekonomisk kris leder ofta till en ökad arbetslöshet och en ökad arbetslöshet leder till påfrestning på ekonomin.

Författare: Isabelle Axelsson, 2017

Källor:

Statistiska centralbyrån, 2016, ARBETSLÖSHETEN TOG FART UNDER FINANSKRISEN Hämtad 2017/02/10

Källkritik

Jag har främst använt källorna www.scb.se, www.so-rummet.se och www.ne.se.

SCB, eller Statistiska centralbyrån är en statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för officiella statistiker under Finansdepartementet. Alltså de jobbar för den svenska staten, och all statistik som de för ska kunna användas inom forskning och som underlag för beslutsfattning och debatter. SCB bör anses vara en bra pålitlig källa.

SO-rummet är skapad för studenter och lärare i skolan. Det är en webbplats som skapades 2011 och en Utbildad gymnasielärare (inom religionskunskap, historia och samhällskunskap) ligger bakom den. Alla texter och pedagogiska filmer är skapade av kompetenta personer inom ämnena som berörs.

Ne.se, dvs Nationalencyklopedin, är ett uppslagsverk där all information som läggs ut granskas av experter (som till exempel forskare) inom områdena.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *