Inflation och deflation

Inflation och deflation – hur påverkas vi?

Om man frågar en äldre släkting om hur priserna på helt vardagliga varor var när de var unga, kommer man snabbt märka precis hur annorlunda de var, jämfört med dagens priser- oxkött, till exempel, kostade 90 öre per kilo år 1905. Att pengarna på så sätt blir mindre värda, och att priserna ökar utan att kvalitén och värdet gör det kallas inflation. Det innebär helt enkelt att den allmänna prisnivån, hur mycket valuta man generellt behöver för att betala för sina varor, stiger ihållande.

Motsatsen till inflation kallas deflation och är ett ekonomiskt fenomen som inte är särskilt gynnsamt. Då sjunker den allmänna prisnivån på grund av hög arbetslöshet, t.ex. Det innebär i sin tur att konsumenterna blir mer försiktiga med sina pengar, och då minskar både konsumtion och produktion. Det är dåligt, då det inte är hälsosamt för ekonomin att stå still.  Konsekvensen av en deflation är en minskad tillväxt, och att bruttonationalprodukten, BNP, ökar långsammare än innan.

Både inflation och deflation mäts i KPI, konsumentprisindex, alltså den genomsnittliga nivån på varupriserna.

När inflationen stiger påverkar den ekonomin i sin helhet, och alltså inte bara enstaka individer eller företag. Om t.ex. priset på Liptons te skulle höjas, skulle det bero på förbättrad produktkvalitet, produktionsprocess, ökad efterfrågan etc., men om priserna på alla råvaror i landet plötsligt steg kraftigt, skulle det vara fråga om inflation.

En skyhög inflation kallas hyperinflation och måste undvikaas, då den resulterar i att inflationen går upp med miljontals procent (!) om dagen. Då fungerar inget som det ska, och förmögenheter går till spillo. Tänk dig att fylla en skottkärra med sedlar bara för att köpa lite bröd! Det är självklart inget hållbart sätt att leva, och just därför brukar länder med hyperinflation kollapsa snabbt. Ett av de mest kända exemplen är Tyskland på 1920-talet, under mellankrigstiden. Den inflationen berodde främst på att man försökte pressa fram så mycket pengar som möjligt för att betala krigsskadestånd. Kaos intog landet, och i och med att invånarna inte längre litade på regeringen underlättades nazisternas senare maktövertagande.

Men att inflationen stiger behöver inte alltid påverka oss negativt- låg och stabil inflation på ungefär 2% fungerar, då både privatpersoner och företag kan planera budget samt investeringar utifrån det. Det är när inflationen blir ojämn och snabba förändringar sker som problem kan uppstå.

Det finns även flera orsaker till att det blir inflation, t.ex. stor efterfrågan. När människor har gott om pengar vill man unna sig fler varor och tjänster och då blir det lätt så att priserna höjs. Till andra orsaker hör snabbt stigande löner samt kostnader tillhörande importvaror, t.ex. olja.

Det är Riksbanken som har kontroll över inflationsnivån. Genom att de höjer eller sänker sin reporänta (räntan bankerna får när de ”lånar” pengar från Riksbanken) påverkar de räntan vi får när vi tar ut lån.  I stora drag går inflationen ner när den allmänna räntan höjs och upp när den sänks.

Författare: Alva Välimäki

Källkritik och –förteckning:

SO-rummet är en webbsida med pedagogiskt syfte och konfirmerat faktabaserade texter. Flera av de andra källorna är också till för att just lära ut information om ekonomi. Svenskt Näringsliv är en svensk arbetsgivarorganisation som företräder privata företag, bland annat genom att dela relevant information. Riksbanken är Sveriges Centralbank och en myndighet under riksdagen som ansvarar för penningpolitiken.

  • De Vries, Robert (2017), SO-rummet, Mellankrigstiden, 2017-02-02 (Hämtad 2017-02-20)
  • Reporäntan (2014), Deflation (Hämtad 2017-02-20)

Bostadsbubblan – Vem borde vi skylla på egentligen?

Länge har det spekulerats om de ständigt stigande bostadspriserna och vad det är som egentligen ligger bakom dem, men om det finns en sak man med säkerhet kan konstatera, så är det att Sveriges bostäder är otroligt svåra att lägga sina tassar på idag, samt att det inte alltid varit på det viset. Därför är det såklart förståeligt att Sveriges befolkning vill veta vad som egentligen försiggår- varför är det så omöjligt att skaffa lägenhet här?

I grunden är det rätt enkelt– de i princip obefintliga räntorna har fått människor att låna mer från banken, vilket för ut en större del av vår befolkning på bostadsmarknaden. Trenden har varit låg länge, på grund av flera faktorer; ökat utbud av arbetskraft, globalisering och sjunkande råvarupriser etc. Officiellt säger Riksbanken att de vill hålla inflationen låg för att hålla priserna stabila, men i ett samhälle där många har en viss finansiell stabilitet och möjlighet att utöva köpkraft, finns risken att det uppkommer bubblor i ekonomin. En varningssignal för detta är när priserna börjar bli högre än lönerna- och vips! Så är de på omänskliga höjder, som idag, med just Sveriges bostadspriser.

Vissa kan argumentera att den låga inflationen är en politisk produkt, trots att Riksbanken inte officiellt är politiskt styrd, som går ut på att öka företagens vinster. Låg inflation betyder högre arbetslöshet, och att arbetare har lägre krav på lön. Då kan arbetsgivare anställa fler människor samt upprätthålla sina inkomster.

Och ja, visst har vi bostadsbrist- 240 av Sveriges 290 kommuner rapporteras ha för få bostäder, jämfört med 126 för tre år sedan, men det är bara en del av problemet. Även om vi hade rikligt med bostäder i alla områden där folk vill bo idag, skulle det, med dagens ränta, inte vara lätt alls att få tag på en rimligt prissatt bostad där.

Ett stort problem med dessa spekulationsbubblor är att när de spricker, resulterar det i total kris med långvariga konsekvenser. När ingen längre har råd börjar färre och färre människor dyka upp på fastighetsvisningar, och säljaren av bostaden måste nöja sig med ett lägre pris än det hen förväntat sig. Då har bubblan börjat spricka. När man inte längre kan få lika mycket betalt som förr låter säljarna bli att sälja- endast de som absolut måste sälja går med på en affär som resulterar i förlust. I och med att man inte tjänar lika mycket som tidigare, och att man inte vågar spendera lika mycket, kan bubblans sprickande sätta fart på en lågkonjunktur.

Därför kan man ställa sig frågan – vad vore bättre? Att bostäder runt om i Sverige ska kosta mycket mer än någon bostadssökande individ tjänar lär inte vara en hållbar lösning, men att sitta och vänta på att någon sorts krasch ska ske kan inte hjälpa heller. Det är helt enkelt upp till oss, som gymnasieelever som troligen snart kommer vilja flytta hemifrån, att avvakta. Och att försöka hålla oss utanför bostadsmarknaden så gott det går.

Index för småhus för permanentboende, basperiod år 1990–2016. Diagram: Alva Välimäki Statistik: SCB

Författare: Alva Välimäki

Källkritik och –förteckning:

Alla källor har granskats och kontrollerats, även de texter som är åsiktsbaserade. SCB, Statistiska centralbyrån är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som sorterar under Finansdepartementet och ansvarar för officiell statistik.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *