Konjunkturer

Översiktligt om konjunkturer:

Konjunkturer beskrivs som ”det rådande ekonomiska tillståndet inom samhällsekonomin”, och kommer från det italienskan ’congiuntura’ – tillfälle.

Konjunkturer beskriver i vilken fas samhällsekonomin befinner sig i. En brukar säga att man tar temperaturen på ekonomin. Konjunkturcykeln är det begrepp som beskriver kretsloppet och cirkulering av låg- och hög konjunktur. De byter av varandra, det pendlar mellan låg- och högkonjunktur. Där lågkonjunktur symboliserar ”sämre tider”. Utveckling som sker långsiktigt kallas trenden och kan vara uppåtgående respektive nedåtgående. Det motsvarar den långvariga förändringen.


Foto; Marte Nilsen, 2017, Information; Kursnavet

Kort om konjunkturcykler; om landet exempelvis är i en lågkonjunktur är penningvärdet lägre vilket attraherar internationella och utländska investerare, aktörer, just eftersom valutan är svag, billig att köpa jämfört med andra valutor. Försäljning utrikes ökar således, så kallat export, eftersom efterfrågan är hög. Den ökade vinsten ger utrymme till att investera i fler produktionsmedel; arbetskraft, maskiner och allt annat man använder i själva framställandet av varor, och kan då öka produktionen då kapital är en förutsättning för expansion. Vilket innebär att mer arbetskraft behövs, arbetslösheten sjunker i takt med att företagen anställer. Vinstmaximering.

Befolkningen får det långsamt bättre ställt, nya inkomsttagare innebär ökade skatteintäkter och fler konsumenter. Konsumering ökar tack vare ökad köpkraft.

De skuldsätter sig själva med de stigande priserna (orsakat av exempelvis inflation, prissättande eller marknadsekonomier). Arbetstagare begär löneförhöjningar för att deras inkomster inte räcker till lika mycket. Produktionskostnaderna ökar då arbetskraften och andra produktionsmedel så som råvaror blir dyrare – arbetsgivaren får högre utgifter och måste höja produktpriserna ytterligare för att täcka produktionskostnaderna. Detta genererar lägre vinster för företag och näringsliv. Löneökningarna ”äts” samtidigt upp tack vare stigande börser. Svenska produkter och varor blir dyrare för omvärlden, samtidigt som utländska är billigare; import mer attraktivt än export.

Den sjunkande arbetslösheten innebär att konkurrenskraften stärks för välutbildade, men generellt sänkt kompetens på arbetsplatsen eftersom urvalet av arbetstagare minskar. Försämrad produktionsproduktivitet.

Påföljden blir inflation.

Högkonjunkturen överhettas. Överhettning innebär att efterfrågan blir större än utbudet och den möjliga produktionen, produktivitetskapaciteten. Som följd vänder ekonomin, tillväxten haltar. Mindre konsumtion då KPI, konsumentprisindex, måttet på prisutveckling och inflationen stigit för kraftigt, orsakade av överhettningen. Inflationsoro gör att riksbanken höjer sin styrränta; Repo-räntan, vilket innebär att centralbanken, i detta fall riksdagen, kortsiktigt lånar ut pengar till bankerna. En höjd styrränta strama åt, ”kyler av” ekonomin och motverkar för hög inflation. Den höga styrräntan leder till högre räntor och gör att folk konsumerar mindre. Varsel, varning om uppsägning, på arbetsplatserna och åtstramningar görs, man effektiviserar. . Varsel; de mindre utbildade eller mindre skickliga arbetstagarna får sparken, de effektivaste arbetarna får behålla sina jobb samt att man endast behåller de mest nödvändiga maskinerna – således ökar produktiviteten samtidigt som produktionskostnaderna sänks betydligt. Produktionen blir mer effektiv i relation till produktionsmedel. Detta förebygger att företag och organisationer inte går i konkurs.

Investeringar uteblir, ingen vill ju satsa pengar på sjunkande skepp. Kronan försvagas på grund av låga aktier och uteblivna investeringar vilket stärker Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden – internationellt intresse ökar; cirkeln möts.


Foto; Marte Nilsen, 2017

Författare: Marte Nilsen, 2017

Källor;
Carlgren, Fredrik, ”Produktivitet i näringslivet”, Publicerad 2016 9/10, Hämtad januari 2017
Kursnavet, ”Ekonomisk Politik”, Publicerad 2001, Hämtad februari 2017 Carlgren, Fredrik ”Valuta dopingens baksida” Publicerad 2016 17/11, Hämtad januari 2017
”Mer om fundamental analys”, swedbank, hämtad februari
Statistiska Central byrån; ”Svensk ekonomi är beroende av export”, ”Arbetslösheten tog fart under finanskrisen” Hämtad februari 2017

Konjunkturinstitutet; Maria Billstam, ”Fortsatt ljust stämningsläge”, Publicerad 2017 27/01
Ahlberg, Jonas, ”Samhällsekonomin”, publicerad 2015 8/9, Hämtad februari 2017

Källkritik;
Ekonomifakta, Frerik Carlgren är expert inom området, förtrodd av Svenskt Näringsliv samt att han jobbat vid Lunds Universitet. Kursnavet stödjs av en rad källor men saknar ansvarig utgivare, publicerings år eller liknande. Stöttades av Eu, Hörnäsands kommun samt riksorganisationen för distansutbildning; enligt sidan.

 

 

 

EMU inträde – utväger nackdelarna fördelarna?

Svenska kronan är en osäker valuta i den mening att den är så pass liten och bräcklig. Större ekonomier skulle kunna knäcka Svenska Kronan. Euron är en försäkring emot detta och är skyddad av dess storleken; omfång och omsättning. Så varför har vi inte redan övergått till Euron? Är det så stabilt som det ibland kan låta?

EMU:s syfte är att bidra till ekonomisk tillväxt, stimulera ekonomin och ge ökad sysselsättning och bildades 1999 men även främja goda stads finanser – den ska stämma överens med den politik och de lagar som eu har. Medlemsländernas politik kräver att politiken ”ska föras enligt principen om en öppen marknadsekonomi med fri konkurrens” enligt EU-upplysningen. Detta skulle medföra stora sociala skillnader då Sverige är en socialdemokratisk blandekonomi.

De länder som fullt samarbete har gemensam penning- och valutapolitik, deras valuta styrs alltså som en enhet ifrån Europeiska Centralbanken, ECB, i Frankfurt. Den är alltså samordnad ekonomisk politik.


Foto; Marte Nilsen, 2017

Att ingå EMU-samarbete skulle utöver det innebära att vi förlorar kontrollen över inflationsnivåerna, riksbanken som kan reglera, justera och devalvera valutan överlämnar ansvaret till den europeiska centralbanken. Devalvera betyder att ”sänka ned” valutan – det vill säga, försvaga den jämfört med andra valutor och medvetet se till att valutakurserna sjunker. Detta skulle uppnå en ökad konkurrenskraft internationellt. Motsatsen är revalvering vilket åstadkommer en högre valuta.

Räntevapnet av en självständig valuta försvinner, men även möjligheten att anpassa valutan efter samhället och den rådande situationen. Om Sverige skulle drabbas av en ekonomisk kris skulle centralbanken inte anpassa räntan efter Sveriges behov utan de tar hänsyn till hela Euro-zonen och agera därefter. Eller tvärtom, håller tillbaka Sveriges ekonomi och

näringsliv. Argumentet för att finanspolitik skulle vara en likvärdig ersättning kvarstår och menar på att Regeringens ekonomiska politik, finans- och valutapolitik räcker till att upprätthålla så ideala och gynnsamma förhållanden som möjligt.

Medborgares inflytande försämras eftersom möjligheten att demokratiskt ändra penningpolitiken, penningpolitiken som kan ändras av riksdagsbeslut.

Det är dessutom kostsamt att byta, sedlar och mynt måste ersättas; ett problem som är betydligt mindre idag än det var för ett decennium sedan eftersom handel digitaliserats. Och så tätt inpå det pågående sedelbytet. Dock är en självständig valuta ett hinder för handel, de handelsavtal som EU innebär utnyttjas till fullo genom att ingå EMU-avtal. Detta skulle erodera valutariskerna; att köpa instabila valutor som när som helts kan krascha.

Endast två av EU länderna har fått tillåtelse att välja själva om de vill ingå EMU – en av vilka just nu träder ur den Europeiska Unionen, övriga EU-länder förväntas konvertera så småningom, inkluderat Sverige.

Författare: Marte Nilsen, 2017

Källor;
EU-upplysningen ”EU har en ekonomisk och monetär union – EMU”, Publicerad; 2016 5/3, Hämtad; februari 2017
Kerpner, Joachim ”De bästa argumenten för och emot EMU”, Aftonbladet, Publicerad; 2003 27/3, Hämtad; februari 2017
Flam, Harry och Gleisner, Ann-Sophie ”EMU”, National Encyklopedin, Saknar publikations år, Hämtad februari 2017

Källkritik;
EU-upplysningen har i uppdrag att informera om EU. Artikeln är skriven av Kerpner som har lång erfarenhet som journalist, 2003. Tidningen som den publicerats i är oberoende-/socialdemokratisk. Ne, en encyklopedi som granskas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *