LAS och arbetslöshet

Vad är LAS? 

I Sverige finns det många lagar och avtal på hur arbetsmarknaden ska gå till väga. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt. Men vad finns det för regler?

Las står för lagen om anställningsskydd. Sen 1974  har lagen gällt och innehåller en hel del principer och rättigheter. Det är en mycket viktigt lag i arbetsmarknaden som kan vara avgörande för framtida arbeten samt vara anledningen till att man inte får ett jobb alls.

Många olika saker regleras i Lagen om Anställningsskydd. En av dom är att en arbetstagare inte får sägas upp utan saklig grund. Saklig grund kan utövas i två huvud lägen, arbetsbrist och personliga skäl. Personliga skäl kan vara när en anställd missköter sig av olika slag. Det kan också innebära om den anställde har en sjukdom som hindrar denne med sina arbetsuppgifter den är anställd till att genomföra.

Enligt las kan då den anställde bli avskedad. Arbetsbrist kan innebära när det finns för lite arbetsuppgifter eller uppdrag, att ens företag får ekonomiska kritiska situationer eller att verksamheten på annat sätt skall omorganiseras. Men om ett företag säger upp anställda p.g.a arbetsbrist ska detta ske i ett visst system. En turordningsregel, grundsyftet med systemet är “sist in, först ut”.  Anställda som har arbetat på ett företag under längre tid har alltså sin plats säkrad medan anställda med kortare anställningstid får sparken. Skulle det vara så att dom anställda har lika mycket anställningstid avgörs avskedet via ålder, högre ålder ger företräde.

Dock finns det ett undantag med turordningssystemet. En ny förändring inom las som kom 2001. Och det är att ett företag med högst 10 personer anställda har rätt till att undanta 2 arbetare från turordningsreglerna. Men detta inträffar bara när arbetstagaren har en särskild betydelse för företaget enligt arbetsgivaren. Undantaget får alltså inte ske slumpmässigt.

En till viktig punkt i las är vad den uppsagda har för rättigheter. Den uppsagda har nämligen företräde till återanställning på samma företag, vilket innebär att den har rätt till arbete om arbete blir ledigt. Dock rör detta sig bara om den anställde har arbetat i sammanlagt minst ett år de senaste tre åren på samma företag. Förturen gäller  också endast under tiden den anställde får sitt besked om uppsägning och nio månader framåt.

Finns det något undantag med Las?

Las är en tvingande lag. Men i vissa fall händer det att arbetstagarorganisationer med hjälp av kollektivavtal kommer överens med arbetsgivareorganisationer att ta ett steg från turordningsreglerna och principen om företrädesrätt till återanställning. Det går dock inte att hur som helst bestämma vad som ska frångås och inte. I las finns det detaljerat om vilka reglar som kan regleras och på vilken nivå  kollektivavtal måste vara slutet på.

 

Källhänvisning:

RegeringenLag om anställningsskydd, 1982-02-24.

Eftersom det är regeringen som ligger bakom denna information blir den väldigt pålitlig. Regeringen är vårt styre och använder oftast sina egna källor.

LänsstyrelsenArbetsmarknaden, 2016

Min andra källa är från en hemsida som är till för att lättare komma in i samhället.  Trovärdigheten ligger i källans skrivare, vilket är länsstyrelsen. Texterna är sakligt skrivna utan undertoner.

Vision, Lagen om anställningsskydd – LAS

Text av Tilde Appelgren. 21 februari 2017

LAS, ett hinder på arbetsmarknaden eller en säkerhet för arbetarna?    

Det finns många åsikter gällande Las. Står las för anledningen till arbetslösheten?  Är arbetsmarknaden stel p.g.a. las? Kan las vara en diskriminering? m.m.… Eftersom las har en såpass stor roll mellan arbetstagare och arbetsgivare är det inte så konstigt att det lagen ofta hamnar i stora konflikter. Vilka följder får arbetsmarknaden med las i spelet?

I artikeln ”Gör om reglerna för anställning från grunden” (01-02-2015, Dagens Nyheter) berättar cheferna på Teknikföretagen Åke Svensson och Anders Weihe att las inte är en fungerande lag för samhället idag. Artikeln tar upp konsekvenserna med las och att den måste reformeras till en modern lagstiftning. Ett av problemen som framtas är att las hindrar arbetsgivare att ge arbetstagare en rimlig anställningstrygghet. Artikeln nämner Nils-Åke Hallström och han har råkat ut för just detta problem. Nils-Åke Hallström arbetar som entreprenör och med de 3 företag han driver i Hallströmsgruppen försörjs nära två hundra familjer. Och med företag ute på marknaden kan det krävas ny kompetens. Därför investerar företagen årligen tiotals miljoner för ny teknik. Detta bland annat genom att anställa ny personal. Men när företagen går neråt och blir tvungna att säga upp anställda blir det dom nya välutbildade som får lämna. Turordnings systemets “sist in, först ut” princip kommer i spel. Det blir alltså ingen riktig trygghet för ny anställda. En annan följd av konsekvenser som uppkommer av detta är att det också stänger unga människor ute.  Det blir krångligt för dom att komma in på arbetsmarknaden.

Som Åke Svensson och Anders Weihe sen fortsätter med att förklara påverkar las även ny anlända. Enligt SCB har hälften av alla flyktingar fått arbete efter 8 år.  Både skribenterna ser alltså detta som ett stort hinder för flyktingar att komma in i samhället och mista chansen att få enklare tillgång till språket. En allt tydligare linje bildas i samhället. “För oss är det tydligt att utformningen av arbetsrätten i dag är en av de största stenarna i den mur som hindrar många människor från att få jobb.”- Åke Svensson och Anders Weihe till Dagens Nyheter.

Men i artikeln “Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd” (02-02-2017, Nacka Värmdö Posten) blir synen på las lite annorlunda jämfört med texten artikeln ovan. NVP berättar att en man ville söka pappaledighet men fick istället hån från chefen och ett par dagar senare fick han höra att han blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Mannen anmälde detta till DO, Diskrimineringsombudsmannen och företaget han arbetade på fick verkligen betala. 40 000 kr i skadestånd, plus 15 000 kr för ekonomisk skadestånd och mannen fick sitt jobb tillbaka. Eftersom mannen blev avskedad utan saklig grund som är en lag inom las kunde han alltså anmäla detta.

Det finns många positiva lagar och effekter med las men det finns många hål i den också. När ett företag säger upp personal är ett exempel. Det är opassande att avskeda personal med minst anställningstid eftersom det kan vara dom som hjälper företaget att växa. Jag kan förstå att det måste finnas ramar om hur och vem som ska avskedas men via anställningstiden förstår jag inte. Skulle den lagen ändras till t.ex. vem som ger mest till företagen skulle kanske problemen med separationen mellan ungdomar och arbete försvinna.  Det kan också vara så att det kan finns otroligt olämpliga anställda på ett företag som arbetsgivaren hellre vill avskeda men inte kan, för dom har vart med längre. Det leder till större klyfta i arbetsmarknaden och det blir en konstig oklar otrygg cirkel med turordnings systemet. Men sen är det jätte bra att arbetstagare har rättigheter som gör att dom inte kan bli sparkade hur som helst. Som den senare artikeln tar upp är det ett jätte bra exempel på att las fungerar och att rättvisa ställs till rätta.

Men som ungdom som inte ska söka fast jobb förrän om många år kan en ändå blir lite varsam och osäker på hur det kommer gå till i framtiden. Som den första artikeln tog upp blir jag rädd p.g.a. turordnings systemet och att det inte ger mig trygghet. Vem vill söka fast jobb när en vet att en hamnar längst ner på listan? Det kanske det inte är turordnings systemet i sig som är helt fel, det kanske mest handlar om säkerheten i ett företags ekonomi. Det kanske handlar om okunskapen som blir en osäkerhet och osäkerheten som blir ett hinder för att ta ett steg in i arbetsmarknaden.

Illustration: Tilde Appelgren

Källhänvisning:

Anders Weihe och Åke Svensson“Gör om reglerna för anställning från grunden”, DN Debatt. 2015-01-02

DN är Sveriges största morgontidning som också säger sig själva vara en icke vinklad fristående tidning. Tidningen är fortfarande aktiv och specialiserar sig i nyheter.

Hanna Reinholdsson“Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd”, Nacka Värmdö Posten. 2017-02-02

Nacka Värmdö Posten är en tidning som delas ut i Nacka och Värmdö. Artikeln “Pappaledighet blev till avsked – får skadestånd” är väldigt relevant och ny, tidningen är fortfarande pågående.

Text av Tilde Appelgren. 21 februari 2017

Arbetslöshet

Sverige är ett av de länderna med lägst arbetslöshet i hela världen. Men arbetslösheten ett kontinuerligt problem, alla länder har problem med förlorad potential som inte nyttjas till sin fullo. Cirka 13% av alla ungdomsarbetslösa idag har varit arbetslösa i ett halvår eller mer. Den rådande regeringen skrev en proposition i sin budget om att Sverige till år 2020 skulle öka antalet arbetande och jobbtimmar så mycket att Sverige skulle nå lägst arbetslöshet i hela EU. Men då måste det skapas fler jobbtillfällen. 51 900 mindre personer är arbetslösa i januari i år jämfört med januari 2014 med den då sittande regeringen. Idag har arbetslösheten minskat i alla grupper i det svenska samhället, till och med bland de som varit arbetslösa under längre tider. Nu ligger arbetslösheten på 7,3%. Tyvärr har dock ungdomsarbetslösheten i Sverige ökat, samtidigt som långtidsarbetslösheten sjunkit. Det är på grund av LAS4, då den lagen driver arbetsgivare att tillämpa sist in-först-ut-tänket. Det betyder att löntagaren med minst anställningstid är den som måste sägas upp när företag tvingas skära ner. Detta leder till att unga vuxna som är nya på arbetsmarknaden får det svårt att komma i arbete. Efter grundskolan förlorar många lusten och känner sig för omotiverade för att fortsätta utbilda sig själva vidare.

Cirka 12 000 underåriga går ut nian utan att vidare följa sin utbildning. Var fjärde ungdom mellan 15 och 24 år studerar eller arbetar ej, detta påvisar en rapport av Svenskt Näringsliv, men vad har de för sig? De brister sedan i utbildning och saknar erfarenheten för att få jobb. Detta är gruppen som borde känna sig bekymrade för långtidsarbetslösheten. Fortgår detta så drabbas det svenska näringslivet av ett stort generationsglapp utan arbetare.

    

Bild: Julia Vikman Statistik: SCB

©Jessica Ritzén, Skribent på DN

Arbetslöshet och marknaden

Hur blir marknaden påverkad av arbetslösheten? När en stor del av befolkningen saknar betalt arbete sker ett flertal stjälpande konsekvenser för samhället, utan arbetskraft kan företag inte producera och som arbetslös kan man heller inte konsumera. Ekonomin blir låst. Människor utan en fast inkomst eller en inkomst lägre än 18 000kr per månad behöver inte betala inkomstskatt. De besitter oftast heller inte nog med pengar för att kunna konsumera. När efterfrågan minskar, vill företagen lyckas sälja alla varor de redan producerat för mycket av, då sänks priserna och människor vågar konsumera. Samtidigt betalar Sveriges välfärdssystem ut stora summor i bidrag för att göra arbetslösas liv halvt drägliga. Människor som faktiskt har kompetens får inte komma i arbete och lever på bidrag liknande existensminimum. Varken samhället eller individen tjänar på arbetslöshet. Notera också att individen utan arbete förlorar sin tjänstepension då jobbtagaren inte har en arbetsgivare som förser en med pengarna. Arbetaren förlorar också pengar från den allmänna pensionen när hen inte arbetar. Arbetslöshet leder också till emigration ut från olika områden i Sverige. Vissa samhällen lämnas kala och därmed förlorar många småstäder och sina verksamheter eftersom ingen har råd att konsumera, därmed ökar utflyttningen ur småsamhällen samtidigt som urbaniseringen ökar. Däremot följer arbetslösheten konjunkturcykeln och inte det motsatta, det farligaste för Sveriges ekonomi är när människors rädsla för att bli arbetslösa blir stor. Då sparar befolkningen för framtiden och vågar inte konsumera, vilket leder till att företagen inte får sålt. Då får företagen, som nämnt ovan, skära ner och avskeda på riktigt. Det blir en ond cykel.

Hur minskar man arbetslösheten?

* Reformera LAS för ungdomarnas skull.

* Ökade jobbskatteavdrag.

* Skapa mer nystartsjobb.

* Minska antalet jobbtimmar och anställ istället mer personal.

* Gör det mer attraktivt för unga att fortsätta studera.

* Förenkla bildandet av företag.

Lösningar: Olika partier har olika åsikter, men ett gemensamt drag inom vänsterpolitiken är att man ska minska antalet jobbtimmar och anställa fler arbetare i den offentliga sektorn, samt att höja ersättningen från a-kassan. Tanken är att om befolkningen har råd att konsumera kan företagen blomstra och fortsätta växa, då behöver de anställa mer arbetare och därmed sjunker arbetslösheten.

Inom vänsterpolitiken anser många politiker att det finns ett flertal olika sätt att lösa den rådande arbetslösheten under lågkonjunktur. Men man ska inte sänka lönerna så att företagen ska kunna anställa fler arbetstagare, för då kan lönerna sänkas generellt. Socialdemokraterna fokuserar t.ex. på att fler arbetare ska få fasta anställningar istället för vikariat eller provanställningar. Det existerar redan för många provanställningar, det är ett sätt för arbetsgivare att kontrollera sin arbetskraft på. Om man känner sig osäker på sitt jobb så är det heller inte lika säkert att man organiserar sig fackligt eller vågar bråka om sin lön.

Andra gemensamma drag inom vänsterpolitiken är att man inte ska sänka skatter vilket skiljer sig från högerpolitiken.

Högerpolitiker vill istället att det ska vara billigt att rekrytera alla som är 26 år och under, för att det leder till att fler jobb alstras. De bedömer att man ska stryka arbetsgivaravgiften helt och hållet för samtliga under 26 år. Anledningen är att det ska förenkla jobbet för ungdomar att kunna stå på egna ben. Detta leder till att många kan starta sina vuxna liv med en säker grund.

Enligt högerpolitiken ska pengarna man tjänar vara skattebefriade. Det är också viktigt för arbetslösa att skaffa personliga kontakter eftersom arbetsförmedlingen inte förmedlar nog med jobb, genom provanställningar får unga arbetande olika arbetsgivare, och pröva på vilka jobb som passar dem, därmed får de också kontakter med sig för framtiden.

Däremot ska det inte bli väsentlig för unga att ha kontakter. De löser denna fråga genom att konkurrens sätta arbetsförmedlingen.

Andra lösningar Alliansen presenterat under sina år är t.ex. jobbskapande reformer samt att värna om jobbskatteavdraget. Det kommer göra att fler jobb kommer till samt att man kan leva på sin egna lön.

Illustration av Tilde Appelgren

Källor:

Ekonomifakta, Arbetslöshet per månad, 15–74 år. (hämtad 2017-02-20) Fälldin, Alexander. Sveriges Radio, Regeringens arbetslöshetsmål: så har det gått. (Publicerat 2016-10-30 08:55) (hämtad 2017-02-17) -Sveriges Radio är en statlig källa, därmed får den inte vara partisk. Informationen från Sveriges Radio är som från en andrahandskälla.

Karlsson, Patrik. Svenskt Näringsliv, Minska ungdomsarbetslösheten. (hämtad 2017-02-18) Kärrman, Jens. Dagens Nyheter, Så har åtgärderna mot arbetslösheten påverkat sysselsättningen(publicerad 2013-01-03) (hämtad 2017-02-17) Ritzén, Jessica. Dagens Nyheter. En av tio unga står utan försörjning i Stockholm. (Publicerad 2016-11-22) (Hämtad 2017-02-20)

-DN är en känd nyhetssida som många av den svenska befolkningen läser varje dag, tidningen är populär och ofta omnämnd av en anledning. De som jobbar på DN är utbildade journalister och sätter sig ordentligt in i ämnen innan de skriver om dem.

SCB, Arbetslösheten tog fart under finanskrisen. (hämtad 2017-02-18)

Sonidsson, Eva & Nilsson, Ingemar. Socialdemokraterna Västernorrland, Sveriges ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. (hämtad 2017-02-20)

-Socialdemokraterna är ett officiellt parti och sitter i regeringen just nu, jag skulle lita på informationen de har på sina sidor eftersom skribenterna är utbildade politiskt.

Ydrenäs, Rickard. Privata Affärer, Så påverkas pensionen vid arbetslöshet. (publicerad 2009-04-23) (hämtad 2017-02-17)

Wikiveristy, Utbud och efterfrågan. (Senaste ändring 2015-03-21 09:05) (hämtad 2017-02-18) Reflex 123, Gleerups Utbildning AB, Hans Almgren, Stefan Höjelid och Erik Nilsson. (Publicerad:2012) Vänsterpartiet, Arbetslösheten (publicerad: 2017) (hämtad:2017-02-20) Moderaterna, Arbetslösheten (publicerad: 2016) (hämtad:2017-02-20) Ullenhag, Erik & Björklund, Jan, Liberalerna, Avskaffa LAS, (publicerad:2015-04-23) (hämtad: 2017-02-21)

Texter av Julia Vikman. 21 februari 2017

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *